För dig som lever med MS

Många patienter med MS drabbas av problem med urinblåsan. De kan nästan alltid behandlas med gott resultat. De inflammationer som finns i nervsystemet påverkar överföringen och koordinationen av nervimpulser till och från blåsan. Orsaken till symptomen är neurogen.
 
Det finns flera typer av blåsrubbningar. Dessa delas in i följande kategorier:

• Svårt att hålla urinen (urgency).
• Svårt att komma igång att tömma blåsan och att tömma blåsan fullständigt.
• Blandform av de två ovan nämnda.

De olika typerna av blåsbesvär kräver olika behandling och ska därför diagnostiseras noggrant. Vid alla typer av blåsproblem ska det först uteslutas att det inte är en urinvägsinfektion. Oavsett vilken form av blåsproblematik som diagnostiseras finns det vissa saker du själv bör tänka på:

• Berätta för din läkare eller MS sjuksköterska om symptomen för att få hjälp.
• Drick tillräckligt med vätska under dagen men mindre på kvällen för att undvika nattliga trängningar. Att dricka mindre under dagen hjälper inte, det ökar bara risken för urinvägsinfektioner.´
• Gå inte på toaletten bara för säkerhets skull. Alkohol (särskilt öl) och kaffe stimulerar produktionen av urin, vilket gör att du behöver kissa oftare. Om detta är ett problem är det bättre att dricka något annat.
• Bär kläder som är enkla att ta av.
• Vidta hygieniska åtgärder för att förhindra urinvägsinfektioner. Tvätta underlivet utan tvål (tvål kan göra din hud för torr så att den blir utsatt för bakterier, vilket leder till urinvägsinfektioner).
  

Svårt att hålla urinen (urgency)

Du upplever frekventa trängningar som är starka och fordrar toalettbesök. Blåsan måste tömmas oftare än förut och ofta behöver du även besöka toaletten flera gånger nattetid. Urinblåsan vänjer sig snart vid att bara förvara små mängder urin innan den signalerar att den ska tömmas. Därför kommer endast små mängder urin vid varje blåstömning.

Vad kan professionell vårdpersonal göra för dig?

Din läkare kan skriva ut medicin som dämpar överaktiviteten i blåsan och gör att den kan förvara större mängder urin. Resultatet blir färre trängningar. "Blåsträning" kan utföras av en läkare, sköterska eller uroterapeut. Detta innebär att succesivt vänja blåsan vid att förvara allt större mängder urin.

Hos kvinnor kan bäckenbottenmuskelaturen stärkas genom så kallade knipövningar vilket ökar förmågan att hålla tillbaka trängningen så att man hinner till toaletten. Uroterapeuter, distriktssköterskor och vissa sjukgymnaster kan ge information om denna övning.

Svårigheter att tömma blåsan

Även här upplevs täta trängningar men också svårigheter med att starta urinering och att tömma blåsan helt. Detta leder till att det blir lite urin kvar i blåsan och blåsan kan även bli överfull. Detta kan vara smärtsamt och en överfull blåsa kan leda till njurproblem. Därför bör du uppsöka akut hjälp om du inte kissat på länge. Det är möjligt att MS medför att man inte känner denna smärta. Svårigheter att tömma blåsan beror på att knipmuskeln som finns längst ner i blåsan inte öppnar sig, eller att den sluter sig för tidigt innan blåsan har tömts fullständigt. Detta kan öka risken för urinvägsinfektion.

Vad kan du göra själv?

Rådgör med din läkare eller MS- sjuksköterska om symptomen.
Undvik att bära åtsittande kläder som trycker mot blåsan.

Vad kan professionell vårdpersonal göra för dig?

Blåsan kan behöva tömmas manuellt genom att en tunn kateter förs upp i blåsan. Metoden kallas Ren Intermittent Katetrisering (RIK), vilket du efter utbildning av en uroterapeut eller distriktssköterska kan lära dig att hantera själv. Det finns även en rad olika inkontinensartiklar för ofrivilligt urinläckage.

Om en kombination av de ovan nämnda symptomen uppstår används en kombination av de terapier som redan omnämnts. Exempelvis kan du få medicin som minskar aktiviteten i blåsan kombinerat med manuell tappning av urinblåsan så kallad RIK.

Tarmproblem

Personer med MS lider ibland av förstoppning, orsakade av att tarmarnas motorik (rörelse) har minskat vilket kan bero på en neurogen skada. Förstoppning kan även orsakas av inaktivitet och otillräcklig motion. Problem med förstoppning beror väldigt mycket på levnadsmönstret. Vissa personer går på toaletten varje dag, vissa varannan eller var tredje dag. Muskelstelhet (spasticitet) kan förvärras om du är förstoppad och om tarmarna är alltför fulla kan problem att urinera uppstå.

Vilka är symptomen?

Du går på toaletten mindre ofta än tidigare trots att livsstil och matvanor inte har förändrats. Avföringen är hård och torr och kommer bara ut med svårighet. Detta kan vara kombinerat med en "orolig mage" och gaser. Humöret kan påverkas av förstoppning.

Vad kan du göra själv?

• Kosten bör innehålla mycket fibrer som frukt, råa grönsaker och fullkornsbröd. Fibrerna gör avföringen mjuk och stimulerar tarmarna så att avföringen pressas ut (detta kallas "peristaltik").
• Rör dig så mycket som möjligt.
• Gå på toaletten så snart du känner behov av det.
• Drick tillräckligt. Detta hindrar avföringen från att torka ut.
• Kaffe, ett glas varmt vatten och en full mage stimulerar tarmarna.
• Ditt sinne har ett stort inflytande på dina tarmar. Om du oroar dig för mycket över att inte kunna gå på toaletten, blir det ofta värre.
  

Vad kan professionell vårdpersonal göra för dig?

Rådgör med din läkare och MS-sjuksköterska. Förstoppningen kan vara förorsakad av andra saker som till exempel biverkning av medicin. Din läkare kan ordinera medicin för att stimulera dina tarmar och för att göra avföringen mjukare.

Diarré

Diarre är inte vanligt vid MS. Om det uppkommer bör du prata med din läkare. Diarré orsakas vanligen av något annat än MS. Det kan dock hända att förstoppning leder till jäsning i tarmarna, som gör att mindre avföringsmängder kan ta sig förbi den hårda intorkade avföringen. Kontakta din läkare om problem med långvarig diarré uppstår.