Hälsoekonomi är en analytisk metod som kan vägleda oss när vi klokast möjligt skall spendera de begränsade ekonomiska resurser som finns tillgängliga för hälsa och vård. Typiskt kan en hälsoekonomisk analys ge oss underlag att välja mellan olika alternativ.
Ska vi göra fler höftoperationer, köpa in fler röntgenapparater eller behandla fler MS-patienter med effektiva läkemedel?
Vården måste varje år göra en mängd avvägningar. Allt oftare används hälsoekonomi som ett verktyg i de besluten. Det är lätt att instämma i att sjukvård främst borde handla om att tillgodose medicinska behov och inte enbart om ekonomi. Men idag är vårt samlade behov av sjukvård och alla de vårdmöjligheter som finns mångdubbelt större än Sveriges sjukvårdsbudget, trots att denna är helt jämförbar med den i andra länder i västvärlden. Begränsningar av sjukvårdsutbudet av ekonomiska skäl är således ett faktum som vi får leva med.
Hälsoekonomi är en analytisk metod som kan vägleda oss när vi klokast möjligt skall spendera de begränsade ekonomiska resurser som finns tillgängliga för hälsa och vård. Typiskt kan en hälsoekonomisk analys ge oss underlag att välja mellan olika alternativ. För att kunna jämföra exempelvis ett läkemedel eller en operation mäts både alla kostnader och den sammantagna nyttan som de båda behandlingsmetoderna kan leda till. På så sätt kan ett MS-läkemedel jämföras med exempelvis en hjärtklaffsoperation eller med ett annat läkemedel.
Den sammantagna nyttoeffekten beräknas ofta med hjälp av en enhet som kallas QALY (eng. Quality Adjusted Life Year). En QALY motsvarar ett levnadsår med bästa möjliga livskvalitet. Om man lever 5 år med 100 % livskvalitet motsvarar det 5 QALY. Om man däremot har levt 5 år med 50 % livskvalitet motsvarar det bara 2,5 QALY. När man exempelvis jämför en operation med ett läkemedel vid behandlingen av en sjukdom, kan man utvärdera båda kostnader och den nettoförtjänst i QALY som de olika metoderna kommer att leda till. Vid behandling av MS inräknas alla viktiga kostnader i den hälsoekonomiska beräkningen: läkemedel, sjukhusvård, hjälpmedel, personlig assistans, rehabilitering, sjukfrånvaro, förtidspension med mera. En aktiv läkemedelsbehandling vid MS leder till en förbättring av livskvaliteten och därmed ett högre antal QALY. Om två olika behandlingar skall jämföras kan man beräkna den kostnad man har per intjänad QALY. En hälsoekonomisk utvärdering ger endast en vägledning om vilka behandlingar som kommer att vara de mest kostnadseffektiva. Givetvis kommer även andra faktorer såsom etiska överväganden och befolkningens önskemål att kunna påverka ett samhälles beslut om vilken sjukvård man vill erbjuda.
För att våra beslutstagare skall kunna fatta bra beslut kring behandlingar för en kronisk sjukdom som MS är det en stor fördel om det finns hälsoekonomiska studier och beräkningar. I Sverige har vi tillgång till bra kompetens inom det hälsoekonomiska området och när det gäller MS har flera studier gjorts. Studierna visar att de största samhällskostnaderna för MS utgörs av att sjukdomen ofta leder till en betydande grad av funktionsnedsättning. De patienterna som utvecklat svår funktionsnedsättning kostar samhället över en miljon kronor årligen, vilket är fyra gånger så mycket som MS-patienter med lindriga handikapp. Nya bromsmediciner hämmar utvecklingen av funktionsnedsättning och har en potential att kunna leda till betydande besparingar. Det vill säga att samhället kommer att spara pengar när ett effektivt MS-läkemedel sätts in innan patienten får någon funktionsnedsättning. Dessutom förbättras patientens livskvalitet. I den senaste hälsoekonomiska studien visade man att den mest kostnadseffektiva behandlingen var den nyaste behandlingen vid MS. Trots att denna behandling är något dyrare än tidigare sjukdomsmodifierande behandlingar uppvägdes denna kostnadsskillnad gott och väl av en bättre effekt på livskvalitén och en mindre risk för utveckling av betydande funktionsnedsättning. Så kallade dyra läkemedel är alltså ibland de mest lönsamma för samhället att använda.
Senast uppdaterad:
2011-07-07