Bättre livskvalitet när funktionsnedsättning behandlas

 – Funktionsnedsättning är det som påverkar MS-patientens liv mest. Graden av såväl det fysiska som kognitiva handikappet betyder mycket för livskvaliteten, säger Johan Nyberg, överläkare på neurologsektionen vid Helsingborgs lasarett.

På senare år har forskningen visat att MS är en sjukdom som är aktiv mer eller mindre hela tiden. Centrala nervsystemet riskerar att skadas tidigt, kanske till och med innan personen själv känner av några sjukdomssymtom. Man har också sett att hjärnans volym minskar sakta med tiden (hjärnatrofi) och att denna process också startar tidigt och kan leda till såväl kognitiva som fysiska funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att behandla sjukdomen och alla dess parametrar i tid. På så sätt kan man förebygga många av de konsekvenser som funktionsnedsättningar kan orsaka och idag finns behandling som visat goda resultat på både hjärnatrofi och handikapputveckling.

MS mer än skov
I början är det vanligt att patienterna oroar sig för vad nästa skov ska innebära. Efterhand övergår oron till funderingar kring den långsiktiga prognosen och vilka de kvarstående funktionsnedsättningarna kommer att bli. Skoven upplevs då mer som en påminnelse om sjukdomen och många oroar sig för om de ska hamna i rullstol, berättar Johan Nyberg.
– Det är lika vanligt med kognitiva problem som fysiska, men tidigare har man koncentrerat sig mer på de fysiska på grund av att de kognitiva är mer abstrakta och kräver speciella tester för att kunna kartlägga vilka funktioner som är nedsatta, förklarar Johan Nyberg.

Kognitiva besvär
Kognition kan kort beskrivas som vår förmåga att tala, tänka, komma ihåg och planera. Koncentrationen, förmågan att bearbeta information och att lösa problem kan också påverkas. Tillsammans med svårigheter att "hålla flera bollar i luften" kan detta orsaka konsekvenser för patienten både socialt och yrkesmässigt.
– De kognitiva besvären kommer vanligtvis inte i skov som de fysiska gör, utan uppträder mer smygande, förklarar Johan Nyberg. Graden av kognitiva besvär och tidpunkten när dessa ger sig till känna varierar dock från person till person.

Problemkedja
Det blir ofta så att ett problem leder till ett annat. Klarar man till exempel inte av att arbeta kan ekonomin bli lidande och det kan i sin tur resultera i negativa psykosociala konsekvenser. De fysiska problemen är mer konkreta, som till exempel blåstömning eller motoriska svårigheter, men konsekvenserna kan bli desamma. Har man problem med blåsan så håller man sig kanske helst hemma och avstår sociala aktiviteter, vilket efterhand kan leda till ensamhet och depression.

– Handikapputvecklingen är det som påverkar patienten mest och dessutom är det idag det säkraste måttet på hur sjukdomen utvecklas. Rätt behandling i tid är avgörande för att kunna bromsa handikappsutvecklingen och det kan betyda mycket för patientens framtid, avslutar Johan Nyberg.

Text: Susanne Romberg