Vad magnetkameran kan avslöja om MS

Magnetkamera är en av de viktigaste undersökningsmetoderna när läkaren misstänker att en person har MS. Tekniken har även gjort det möjligt att se vad det är som sker vid MS, hur sjukdomen utvecklas och effekten av behandling med bromsmedicin.

MS anses vara en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet reagerar mot något kroppseget. Till följd av immunsystemets reaktion uppstår inflammation, som normalt är ett effektiv försvar mot främmande ämnen, exempelvis bakterier. Vid MS felriktas immunsystemet och istället för att skydda så angriper det kroppen och skadar till exempel myelinet, det fettrika hölje som omger nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen.
Vid MS uppstår bland annat punktvisa inflammationer i centrala nervsystemet (CNS). Dessa inflammationer bryter ner myelinet som fungerar som en isolering kring nervtrådarna och därmed försämras överföringen av nervimpulser mellan nervcellerna. Patienten kan uppleva detta som ett skov, men ungefär 6 av 7 inflammationer märks inte fysiskt. Genom en magnetkameraundersökning kan läkaren emellertid se aktiva inflammationer och ärr efter tidigare inflammationer samt ärr efter inflammationer som patienten själv inte har märkt.

Hur fungerar magnetkameran?
Undersökningen, som egentligen heter magnetresonanstomografi, innebär att man skapar ett starkt magnetfält, vilket gör att alla väteatomer i den kroppsdel man vill undersöka pekar åt samma riktning. När man sedan riktar kortvariga radiovågor mot kroppsdelen ändrar väteatomerna riktning. Varje gång radiovågorna slås av återgår väteatomerna till sitt ursprungliga läge och då avges energi som registreras. Informationen förs över till en dator som skapar en bild av vävnaderna.
– Med magnetkameran skapas detaljerade bilder av kroppens mjukdelar och med en standardkamera kan man se detaljer på 1–2 mm, förklarar Karen Schreiber, neurolog på Rigshospitalet i Köpenhamn. Inom neurologin används denna metod för att studera hjärnan och ryggmärgen.
Inflammationshärdarna vid MS innehåller en större mängd vatten än omgivande hjärnvävnad. På bilder som tagits med magnetkamera framträder de oftast som några millimeter stora vita plättar (också kallade plaque).

Verktyg för att ställa MS-diagnos
Magnetkameran är viktig när man diagnostiserar MS. Man kan dock inte ställa diagnosen enbart med hjälp av magnetkameran. Störst betydelse har patientens kliniska status och historia – det vill säga patientens pågående och tidigare symptom och besvär tillsammans med en neurologisk undersökning. Med hjälp av magnetkameran kan man dock fastställa diagnosen och sätta in en behandling för att minska risken för nya inflammationer.
– Med magnetkameran kan man se om det pågår aktiva inflammationer samt om det uppstått ärrbildningar efter tidigare inflammationer, berättar Karen Schreiber.

Inte bara myelin kan drabbas
I hjärnan är nervcellerna placerade med nervkropparna längst ut mot skallbenet. Nervkropparna har en mörkare färg och kallas grå substans eller hjärnbarken. Innanför hjärnbarken löper nervtrådar och stödjevävnad. Denna vävnad har en ljusare färg och kallas vit substans.
– Primärt finner man inflammationshärdarna i den vita substansen, fortsätter Karen Schreiber. Inflammationer är bland annat vanliga vid gränsen mot den grå substansen.
Inflammationer kan även förekomma i den grå substansen, men de är inte lika lätta att se vid en magnetkameraundersökning. Inflammation i den grå substansen är allvarligt. Detta är en direkt attack mot nervcellens kärna och idag vet man inte så mycket om hur eventuella skador kan repareras. Det finsn dock tydliga samband mellan en minskad volym grå substans och kvarstående MS-symptom (både fysiska och kognitiva)
– Om en inflammation skadar myelinet kan skadan mer eller mindre återställas efter en tid, avslutar Karen Schreiber. I hjärnans stödjevävnad finns celler som bildar nytt myelin. För patientens del innebär det att skovet klingar av. Men om nervtråden skadas eller går av, kan den inte repareras. Det samma gäller om nervkroppar i den grå substansen bryts ner – för patienten kan detta innebära att en funktionsnedsättning blir permanent.
I kliniska effektstudier av bromsmediciner mot MS har man med hjälp av magnetkamera kunnat visa att behandlingen kan minska antalet skova och även risken för nya inflammationer i hjärnans vita och grå substans.

Fakta om MRI

• Kemisten Paul C Lautebur fick 1971 idén om hur man skulle kunna avbilda olika vävnader i människor och djur utan att behöva operera.
• Peter Mansfield utvecklade tekniken och visade bland annat hur magnetsignalerna snabbt kunde omvandlas till en bild.
• För utvecklingen av magnetresonanstomografin, eller magnetkameran, tilldelades Lautebur och Mansfield Nobelpriset i medicin 2003.
• Magnetkameran används mest för att undersöka mjuka delar av kroppen, t.ex. brosk, muskler, hjärna och ryggmärg.
• Metoden bygger på magnetfält och radiovågor – men inte röntgenstrålar – och man kan undersökas flera gånger utan risk för strålskador.
• Vid en magnetkameraundersökning tas ett hundratal bilder.

Text: Ingela Andersson