Fri från sjukdomsaktivitet?

Anders Svenningsson är neurolog på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, och har tidigare arbetat på både Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Hans arbete har hela tiden kretsat kring MS, i form av både forskning och patientvård, och han har även skrivit en avhandling inom MS-immunologi. 

-  Idag har vi kommit så långt att när en patient får sin MS-diagnos så är målet med behandlingen att hålla patienten fri från påverkan av sin sjukdom. Dagens spektrum av behandlingar gör detta möjligt. Det som är utmaningen är att hitta rätt form och nivå för den enskilda patienten, för att inte behöva ge mer behandling än nödvändigt, säger Anders Svenningsson.
 
Inte bara bekämpa symptomen
Under lång tid var MS-vården inriktad på att lindra symptom som bland annat spasticitet och smärta, och att erbjuda olika hjälpmedel för att bättre klara av att leva med symptomen. 
-  För den patient som idag debuterar med en skovvis sjukdom kan man ha som målsättning att patienten ska vara i princip symptomfri och skovfri, det vill säga att sjukdomen ska vara tyst. Sedan några år tillbaka kan man jobba mot sjukdomen, och inte bara mot symptomen. Detta är numera en realistisk målsättning, vilket har förändrat förutsättningarna för MS-vård i grunden, säger Svenningsson.
 
Den svåra avvägningen, särskilt i ett tidigt skede, är att identifiera vilken behandlingsstyrka en patient behöver. Det är viktigt att inte gå ut tuffare än vad som är nödvändigt, men om effekten inte är tillräcklig så bör man utvärdera om man ska byta behandlingsstrategi och uppgradera behandlingen.
- Men den som har en mycket aktiv sjukdom bör få en mer avancerad behandling så fort som möjligt, för att öka livskvaliteten och hålla tillbaka sjukdomsutvecklingen. De nya, moderna immunterapierna är en viktig del av det behandlingsutbud som gör att man kan erbjuda hjälp till dem som trots befintlig behandling fortfarande har en instabil sjukdom. I takt med att vi får mer erfarenhet kommer förmodligen dessa immunologiskt aktiva behandlingar att kunna sättas in tidigare, där finns idag en stor potential. Då bromsar man inflammationen i ett tidigare skede av sjukdomsutvecklingen och bevarar hälsan på en bättre nivå, säger Svenningsson.
 
Lugn och ro att läka
Om man debuterar med ett kraftigt skov så tar det förstås lite tid innan man kan må bra igen, och de skador som redan skett i nervsystemet går oftast inte att göra någonting åt, men ofta kan kroppen tränas upp igen genom rehabilitering. Man kan få tillbaka mycket av den förlorade funktionen, och det viktiga är att man bromsar den inflammatoriska processen med hjälp av rätt behandling. Hjärnan och kroppen får lugn och ro att läka. 
- Vi kan inte säkert veta om man rent tekniskt har bromsat upp sjukdomen förrän de här patienterna har stått på behandling under en lång tid. Det är omöjligt att säga exakt hur sjukdomsförloppet kommer att se ut för en enskild patient på lång sikt. Men även bland de patienter som fått den mest extrema behandlig som idag finns att tillgå, att man slår ut immunsystemet med cellgifter och så att säga låter det börja om från början, finns många som mår mycket bra och är i stort sett sjukdomsfria. Denna åtgärd är högst ovanlig eftersom den är potentiellt riskfylld, men för en patient med en svår, aktiv sjukdom kan det vara den bästa behandlingen, säger Svenningsson.

Att väga risk mot möjlighet
Trots att mycket har hänt inom MS-behandling och vård under de senaste åren, är det inte alla som får den behandling de de har rätt till. 
- Kunskap om hela behandlingsutbudet börjar etableras inom specialistvården, men vi har en bit kvar. Det som också hindrar är en ovana att bedöma långsiktiga risker med behandling, något som vi inom neurologin inte haft anledning att göra i samma utsträckning som inom andra specialiteter. Det finns en tendens att vara väldigt försiktig i bedömningarna. Eftersom de här behandlingarna i ett större perspektiv är ganska nya, vill man som läkare avvakta och skaffa sig mer kunskap innan man börjar arbeta aktivt med dem. Många patienter valsar också ofta runt hos olika läkare innan de kommer till en MS-specialist. Men väl där så är det flesta patienter benägna att välja en viss risk, och få alla de möjligheter som behandlingar kan erbjuda. För man ska ju komma ihåg att en patient som står på en behandling som inte riktigt fungerar också utsätts för en stor risk, på både kort och lång sikt, säger Anders Svenningsson.

Stora möjligheter för nya patienter
Det är framför allt bland patienter som nu får, eller nyligen fått, sin MS-diagnos som de riktigt stora möjligheterna finns.
- Att kunna stoppa en utveckling i ett tidigt skede ger helt nya och mycket lovande framtidsutsikter. De tekniska möjligheterna finns redan, och dessutom utvecklas nya behandlingar hela tiden. Med en satsning på kunskap och en organisation som ser till att patienter snabbt kommer till vårdgivare med rätt kompetensnivå och erfarenhet av en aktiv behandlingspolicy, skulle vi kunna se till att många MS-patienter i princip kan förbli sjukdomsfria under lång tid, kanske för gott, säger Anders Svenningsson.

Text: Marianne Böckman