Hur verkar interferon-beta vid MS?

För den som har drabbats av MS är sannolikheten stor att man erbjuds en behandling med interferon-beta. Exakt hur interferon-beta verkar är inte helt klarlagt, men man vet att ämnet har flera angreppspunkter i immunsystemet.

Interferoner en grupp proteiner som förekommer naturligt i människokroppen. De fungerar som signalämnen och har till uppgift att styra den immunrespons som uppstår när bakterier och virus i kommer in i kroppen. Interferoner verkar bland annat genom att aktivera de vita blodkroppar som går till attack mot de främmande ämnena – och när dessa är effektivt bekämpade så är det interferoner som gör blodkropparna inaktiva igen.

– Man kan dela in interferoner i två huvudgrupper, berättar Michael Broksgaard Jensen, överläkare på Neurologisk Afdeling vid Hillerød Hospital. Den ena gruppen innehåller bland annat interferon-gamma; detta protein sätter igång inflammationsprocessen. Den andra gruppen omfattar bland annat interferon-beta som verkar genom att dämpa inflammationen.
Vid MS-behandling använder man interferon-beta som produceras med hjälp av bioteknologi. Det biologiskt framställda interferon-beta är, beroende på läkemedelspreparat, likt eller mycket likt det interferon-beta som finns i kroppen.

Stärker hjärnans skyddsbarriär
Vid MS har det uppstått ett fel i immunsystemet. Vita blodkroppar blir av okänd anledning aktiverade så att de angriper myelin, det fettrika skikt som täcker nervtrådarna i centrala nervsystemet. Men för att kunna angripa myelinet måste de aktiverade blodkropparna ta sig från blodbanan och in i hjärnan.
– Hjärnan skyddas mot främmande ämnen av en hinna som kallas blodhjärnbarriären, förklarar Michael Broksgaard Jensen. Denna är till för att ämnen i blodet inte utan vidare ska kunna ta sig in och kanske ge upphov till skador på nervcellerna.
Vid MS påverkas blodhjärnbarriären och blir mer genomsläpplig. De aktiverade blodkropparna kan då ta sig in i hjärnan genom att fastna på blodhjärnbarriärens yta och sedan slinka mellan dess celler.

Interferon-beta har i studier visat sig kunna stabilisera blodhjärnbarriären, vilket gör det svårare för aktiverade blodkroppar att över huvud taget ta sig in i hjärnan. Därmed kan behandlingen bidra till att minska antalet aktiva inflammationer i hjärnan, något som också kan konstateras med hjälp av magnetkameraundersökning.

Dämpar inflammationen
I samband med en inflammation frisätts en mängd olika signalämnen som kallas cytokiner. Några av dessa cytokiner startar och underhåller en inflammation medan andra cytokiner reglerar och hämmar processen. Mycket talar för att det råder en obalans mellan cytokinerna hos personer som har MS – med en ökad mängd pro-inflammatoriska cytokiner.
– Interferon-beta stimulerar även bildandet av anti-inflammatoriska cytokiner, fortsätter Michael Broksgaard Jensen. Vid MS kan man genom att injicera interferon-beta dämpa aktiviteten hos de vita blodkroppar som försöker att angripa och bryta ner myelin. Interferon-beta påverkar blodkropparna både när de är i blodbanan och om de lyckats ta sig genom blodhjärnbarriären.

Stimulerar läkningsprocesser
Om en nervcell dör eller om en nervtråd går av kan skadan inte åtgärdas. Men för mindre skador i hjärnan finns det en rad olika processer som kan reparera och återställa. Nervcellernas myelin, som skadas vid MS, produceras av ett slags celler i hjärnans stödjevävnad som kallas oligodendrocyter.
– Oligodendrocyter har ett antal armar ungefär som en bläckfisk, förklarar Michael Broksgaard Jensen. Varje arm slingrar sig kring en nervtråd och förser den med myelin. Vid behandling med interferon-beta stimuleras produktionen av tillväxtfaktorn NGF (nerve growth factor), som man bland annat tror har effekt på oligodendrocyterna. Detta leder till att oligodendrocyterna får fler armar och även ökar sin produktion av myelin.

Behandling med interferon-beta kan med andra ord inte bara dämpa inflammationsaktiviteten utan även bidra till reparation och återuppbyggnad, under förutsättning att behandlingen sätts in i tid.
För många personer med MS fungerar interferon-beta mycket bra; behandlingen minskar antalet skov och bromsar sjukdomsutvecklingen. Idag finns det många som har behandlats i mer än tio år med interferon-beta och de har klarat sig betydligt bättre än om de inte hade fått någon behandling.
– Alla blir inte hjälpta av interferon-beta, konstaterar Michael Broksgaard Jensen. Detta kan förklaras med att MS förmodligen är en sjukdom med olika varianter. Idag har vi dock inte möjlighet att på förhand veta hur sjukdomsförloppet kommer att se ut för den enskilda individen.

____________________________________________________

Interferon-beta vid MS

Stabilisering av blod-hjärnbarriären
Interferon-beta motverkar att aktiverade vita blodkroppar tar sig in i hjärnan där de kan angripa myelin.

Antiinflammatorisk påverkan
Interferon-beta hämmar inflammation genom att dämpa aktiviteten hos de aktiverade vita blodkropparna.

Stimulerar NGF (nerv growth factor)
Interferon-beta ökar produktionen av tillväxtfaktorn NGF, som man tror bidrar till hjärnans
läkningsprocess.

____________________________________________________

Text: Ingela Andersson