Nya rön om betydelsen av grå substans vid MS
Hjärnan består av grå och vit substans. Man har fram till nu trott att förlust av grå substans vid MS kommer mycket sent i sjukdomsförloppet. Nya upptäckter har dock visat att den grå substansen spelar större roll än vad forskarna tidigare känt till och att nedbrytningen startar mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Det finns tydliga samband mellan minskad volym av grå substans, och kvarstående MS-symptom,(både kroppsliga och kognitiva). Nedbrytning av båda den vita och den grå hjärnsubstansen kan dock fördröjas med bromsmedicin.
Med hjälp av nervsystemet kan kroppens olika delar kommunicera och fungera tillsammans. Det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärnan och ryggmärgen är således kroppens styr- och kontroll system. Vid multipel skleros (MS) sker förändringarna i CNS där nervsignalerna hindras på sin väg, och både kroppsliga och kognitiva besvär kan uppstå.
Man vet sedan många år att hjärnan och ryggmärgen består av en vit och en grå substans och att den vita substansen är mera fettrik än den grå då nervtrådarna i den vita substansen är isolerade med ett vitt fettrikt lager, myelin.
Den grundläggande mekanismen vid MS anses vara att det uppstår en inflammation som bryter ned myelinet i den vita substansen. Det är forskningen kring denna mekanism, som är central vid MS, som har lett till dagens bromsmediciner. Även om inflammation kan leda till en förlust av nervceller har man tidigare trott att denna förlust var begränsat i det tidiga skedet av sjukdomen och att nedbrytningen av myelinet i viss mån kunde gå tillbaka. Man har också antagit att förändringar i den grå substansen sker sent i sjukdomsförloppet. Ny forskning med magnetkamera visar nu att detta antagande är fel. Man har nu sett att det redan tidigt i sjukdomsutvecklingen uppstår skador som gör att nerv- och hjärnvävnaden bryts ner och minskar i volym och man har kunnat se detta båda i den vita och i den grå hjärnsubstansen. En minskning av hjärnans volym kallas på läkarspråk för atrofi och beror på en kvarstående förlust av nervceller.
Moderna undersökningsmetoder med magnetkamera kan med stor precision visa var en skada sitter. Kunskapen om att den kvarstående förlusten av nervceller kommer mycket tidigare i sjukdomsförloppet än vad man tidigare trott har ledd till nya forskningsinsatser. Stort intresse riktas nu mot betydelsen av den förändring som sker i den gråa substansen vid MS. Studier på senare år har visat ett tydligt samband mellan patienternas kvarstående besvär, både fysiska och kognitiva, och en minskad volym av grå substans. Bland annat har en studie på en stor MS-population bestående av nästan 600 patienter gjorts. Denna visar en stark koppling mellan atrofi av grå substans mätt med magnetkamera och graden av fysisk funktionsnedsättning.
Aktuell forskning tyder också på att en stor del av de kognitiva symtom som uppkommer vid MS har ett starkt samband med förlust av grå substans. De kognitiva funktionerna i hjärnan hjälper oss att förstå, lagra och använda information. Kognition innefattar alltså alla våra tankefunktioner till exempel minne, inlärning, språk, planering och koncentration.
Att förstå de underliggande mekanismerna bakom en sjukdom är en förutsättning för att utveckla och använda nya behandlingsmetoder. Den nya kunskapen om förlusten av grå substans kan därför komma att ändra befintliga behandlingsprinciperna. Teoretiskt sett är det sannolikt att vävnadsbortfallet i hjärnans grå substans är en följd av inflammationer. Genom att bromsa sjukdomen tidigt, då inflammationerna är som mest aktiva, skulle man därför kunna förhindra en försämring av de kognitiva funktionerna.
De nya forskningsrönen kommer förmodligen att leda till en ännu bättre behandling i framtiden. Forskarna har dock kunnat visa att en typ av bromsmedicin som redan idag används vid skovvis fortlöpande MS verkar ha en bromsande effekt på nedbrytning av grå substans. Man har följt MS-patienter med och utan behandling i tre år, och sett att nedbrytningen i den grupp som fick behandling var mindre. Resultaten var särskilt tydliga för den grå substansen, men gällde även för total hjärnvävnad. Dock poängterar de ansvariga forskarna att man bör vara försiktig med tolkningen då studien gjordes på få patienter.
Exakt hur den grå substansen bryts ned vid MS vet forskarna ännu inte, dock verkar det ske tidigt i sjukdomsförloppet. En del fynd tyder på att den inflammatoriska aktiviteten spelar en stor roll. Men det finns även andra förklaringsmodeller och det finns sannolikt också andra faktorer bakom nedbrytningsprocessen.
Spännande diskussioner pågår bland forskarna inom detta område. Teoretisk sett skulle nedbrytning av olika typer av nervceller i olika områden i hjärnan kunna kopplas till olika typer av kognitiva besvär. Detta är ännu inte fullständigt klargjort, men forskarna spekulerar t.ex. i att den vita substansen kan vara viktigast för vårt snabba arbetsminne och den grå substansen viktigare för långsiktig minneslagring, som till exempel språkminne.