Forskning med fokus på myelin

Att de skador som uppstår vid MS till stor del beror på hel eller delvis nedbrytning av myelinet – den "isolering" som omsluter nerverna - är välkänt. Myelinets förmåga till återbyggnad är också central för nervens möjlighet att återfå sin funktion. Denna process, som kallas remyelinisering, står i centrum för ett forskarteam i Odense i Danmark.

– Den är otroligt relevant för patienten eftersom den här nedbrytningen påverkar signalöverföringen i det centrala nervsystemet och därmed ger upphov till sjukdomens olika symtom, förklarar Bente Finsen, professor i biomedicin vid Syddansk universitet i Odense
Hon har forskat på MS i mer än tio år och arbetar sedan fem år med att utforska processen kring återuppbyggnaden av myelin som kan ske i det centrala nervsystemet när ett skov har läkt ut.

Grundforskning
Forskningen som Bente Finsen arbetar med är så kallad grundforskning.  Med det menas att målsättningen är att öka kunskapen och förståelsen generellt snarare än att specifikt leda till ett visst resultat. Den utförs ofta utan någon praktisk målsättning men kan resultera i oväntade upptäckter som leder till praktisk användning.
– Vi studerar hur myelin byggs upp i hjärnan och vad som påverkar denna process. Målet kan i förlängningen vara att kunna undvika att myelinet förstörs när immunsystemet attackerar det, men det handlar också om att stimulera själva återuppbyggnaden, förklarar Bente Finsen.

För att nå målen krävs övergripande kunskap om myelinet – hur nedbrytningen fungerar, hur man kan hämma processen och vilka möjliga faktorer som blockerar återuppbyggnaden i hjärnan.
– Vet vi detta, kommer vi sannolikt att kunna utveckla nya typer av läkemedel som kommer att få stor betydelse för patienten.

Transgena möss
Det har skett en stor utveckling inom forskningen de senaste åren och en upptäckt som Bente Finsen och hennes två teammedlemmar använder är transgena möss. Transgentekniken gör det möjligt att studera en eller flera geners betydelse för en hel organism.
– Vi undersöker till exempel vilken effekt cytokiner, ett protein som immunsystemet producerar, har på myelinprocessen och vilken betydelse vissa gener har.
Ett annat forskningsframsteg är möjligheten att testa resultaten på mänsklig vävnad. I en del andra länder är det vanligare med organdonation och med donerad hjärnvävnad kan man studera vilken relevans resultaten har ”på riktigt”.
– Det är otroligt viktigt för oss. Jag önskar att fler kunde tänka sig att donera sina organ. Det är väsentligt för forskningen och driver den framåt.

Läkemedelsutveckling
En viktig del i processen för att återuppbygga myelinet handlar om att nerverna är levande och friska och kan stimulera återskapandet.  Därför inriktas forskningen även på att skydda dessa, säger Bente Finsen och beskriver tre områden som hon tror kommer att behandlas i framtiden:
– Jag tror att patienterna kommer att få möjlighet till tre typer av behandlingar. För det första: läkemedel som hämmar immunsystemets angrepp på det centrala nervsystemet, för det andra: läkemedel som stimulerar remyeliniseringen – vilket till viss del redan finns idag – och för det tredje: en behandling för att skydda nerverna. Det räcker helt enkelt inte att göra som vi gör idag, med fokus på bara immunsystemet.

Positiva resultat
Bente Finsen och hennes forskarteam ser spännande resultat i sin forskning och hon hoppas och tror att de kommer att komma de MS-drabbade till godo. Men det handlar också om att omdefiniera synen på sjukdomen:
– För knappt tjugo år sedan lanserades de första interferonerna, och sedan kom de biologiska läkemedlen.  Inom de närmsta tio åren tror jag att vi kommer att ha behandlingar som främjar myelinprocessen. Det gör att vi ser på MS på ett nytt sätt. Vi kanske aldrig kommer att kunna bota den, men vi kommer att kunna behandla den ännu bättre än vad vi kan idag.