"MS är en sjukdom som man måste kunna se"
De allra flesta som får diagnosen MS har först träffat en allmänläkare. Kanske gick det några vändor innan neurologen blev inkopplad och diagnosen kunde fastställas. Och efteråt är det alltid lätt att vara efterklok – så självklart att det var MS.
Men för allmänläkaren som under sin yrkesverksamma tid kanske möter tjugo MS-patienter och som måste hålla reda på hundratals diagnoser är det inte alltid så enkelt.
I Sverige har omkring 15 000 människor MS och runt 600 personer får diagnosen varje år. Med våra drygt tusen vårdcentraler innebär det färre än en patient per vårdcentral, och då är inte sjukhusen inräknade.
– För en allmänläkare är det inte är så självklart att tänka just på MS, berättar Torbjörn Lindqvist, specialist i allmänmedicin, som under sina tjugo år som läkare stött på runt tio personer som han remitterat till neurolog och som sedan fått diagnosen MS.
Lägger pussel
Det svåra med att identifiera MS ligger till stor del i sjukdomens symptombild som stämmer överens med många andra sjukdomar.
Torbjörn Lindqvist radar upp en mängd åkommor som går att blanda ihop med MS: utmattningsdepression, fibromyalgi, depression, stress, belastningssymptom, ämnesomsättningsrubbningar och så vidare. Även trötthet som är typiskt för MS passar in på många sjukdomar.
– Till mig kommer det 4-7 personer om dagen med trötthet som ett av symptomen. Trötta kan vi ju alla vara och det kan bero på en mängd olika saker. Ett annat symptom som finns med i sjukdomsbilden kring MS är depression. Men depression är en folksjukdom och omkring en av tre kvinnor kommer under sin livstid att drabbas av en depression som kräver behandling. Därför tänker man inte alltid på MS i första hand, förklarar han.
Sjukdomshistorien är central för att identifiera vad en person lider av. Vilka symptom har personen haft?, vilken ärftlighet finns med i bilden?, är frågor som läkaren ställer.
Men även andra saker är viktiga att klargöra för att skapa sig en bild av personen – hur ser den psykosociala situationen ut: trivs personen på arbetet, hur fungerar äktenskapet och finns det konflikter i personens vardag?
– Det gäller att utröna och kunna räkna bort sådana bitar som till exempel dåligt äktenskap eller att någon mår dåligt eller stressar på jobbet på grund av en konflikt. Det kan man ju också bli deprimerad av eller få andra symptom som liknar MS. Panikångest kan till exempel likna MS med stickningar, domningar och känselbortfall.
– Sedan brukar jag ställa öppna frågor kring hur det var när symptomen började och hur det kändes i kroppen när symptomen kom. Då kanske folk kommer ihåg att: jo, de hade ju en domning i benet samtidigt eller stickning i händerna, de var fumliga eller hade svårt att gå. Finns det någon typ av känselbortfall med i bilden så kan man ofta misstänka MS, förklarar Torbjörn Lindqvist.
Det finns även andra symptom som direkt får varningsklockorna att ringa. Ett exempel är synnervsinflammation som är ett vanligt första tecken på MS och som för ungefär en av fem är det första symptomet.
– En synnervsinflammation leder alltid till en remiss till neurolog, berättar Torbjörn Lindqvist.
Utesluta MS
Vid misstanke om MS skickar Torbjörn Lindqvist en remiss för en MR-undersökning. Den görs tillsammans med en neurolog och det är även neurologen som studerar MR-bilderna och som ger eventuell diagnos. MR-undersökningen måste göras snabbt, menar Torbjörn Lindqvist, så att eventuella förändringar på hjärnan syns och så att man inte förlorar tid för behandling.
– Jag är en rätt öppen doktor och tror att det uppskattas av patienterna. Om jag misstänker att det kan vara MS brukar jag säga att jag vill gå vidare för att utesluta MS och att det därför måste göras en MR-undersökning.
Beskedet att det kan vara MS kommer som en chock för många, medan andra som befarat någonting värre eller som längtar efter att få veta vad de drabbats av kan känna tillförsikt inför vetskapen att läkarna är någonting på spåren.
– Jag tycker att det är viktigt att avdramatisera MS. Det är en akut och kronisk sjukdom som inger respekt och skapar ångest, men idag finns det bra behandling som minskar risken för skov och fördröjer handikapputvecklingen. Samtidigt är det en existentiell diagnos, MS skrämmer för att vi har svårt att förutse sjukdomsutvecklingen för den enskilde patienten.
Tänka MS
Att som allmänläkare identifiera MS är alltså inte alltid så enkelt även om det enligt Torbjörn Lindqvist finns tecken som ger tydliga signaler. Utmattningssymptom och depression i samband med känselbortfall är exempel på samband som kan få honom att misstänka MS. Medan neurologen är den som skall fastställa diagnosen, följa upp och behandla är det allmänläkarens uppdrag att kunna misstänka och utreda den.
– Vi har hundratals, kanske tusentals diagnoser att hålla reda på. För oss är utmaningen att sortera ut en viss sjukdom i sorlet av symptom som passar in på flera andra sjukdomar. Det är helt enkelt en konst att identifiera MS hos en person som kanske har haft skov som gått tillbaks, och som sedan kommer till oss på mottagningen med normal neurologisk kapacitet men kronisk trötthet. MS är en sjukdom som man måste kunna se.
Text: Karin Hellsvik