Ung läkare belönas för MS-forskning. Jonatan Salzer är årets mottagare av Multipel Skleros forskningsstipendium. Varje år utdelas 200 000 kronor till en ung läkare som ägnar sig åt forskning på området men ännu inte har disputerat.
– Det är betydelsefullt att få så här mycket pengar i början av karriären, säger en glad Jonatan Salzer när han intervjuas med blomsterkvast och diplom i hand efter utdelningen av stipendiet, som läkemedelsföretaget BiogenIdec instiftat.
I forskningssammanhang kan 200 000 kronor tyckas vara en ganska liten summa eftersom många projekt slukar miljonbelopp från olika fonder.
– Men det är mycket pengar till ett enskilt mindre projekt som en doktorsavhandling är. Det underlättar min forskning oerhört mycket, säger Jonatan Salzer som redan intecknat beloppet.
Han har köpt labbutrustning, en uppsättning kit som underlättar och förbilligar analyser. När Jonatan Salzer så småningom disputerar om något år har han undersökt fyra riskfaktorer och hur de möjligen samverkar innan MS bryter ut. Det gäller:
- + EBV, ett virus som kan ge körtelfeber
- + A-vitamin
- + D-vitamin
- + rökning
Hans forskning utgår från en databas med personer som har diagnosen MS och en annan databas med mödrar till barn som senare i livet fått diagnosen. Genom samkörning mellan dessa register och biobanken i Umeå har forskarna hittat strax under 200 blodprover från personer med MS och knappt 40 blodprover från mödrar till personer med MS.
Utifrån materialet utför Jonatan Salzer ett detektivarbete och försöker hitta nya pusselbitar som kan förklara sambandet mellan dessa riskfaktorer och utbrottet av sjukdomen.
– Vi vet inte särskilt mycket om MS, som är en multifaktoriell sjukdom. Den kan ha flera orsaker och förmodligen framkallas den av en orsakskedja.
– Vi vet att den till viss del är ärftlig, men enäggstvillingar som växt upp i olika städer har olika risk. Det finns alltså miljöfaktorer som spelar en roll.
– En nyckel är att personer som aldrig har haft en EBV-infektion inte heller kan få MS.
Nästan alla vuxna har någon g g, ofta i barndomen, haft en sådan infektion som kan yttra sig som en vanlig förkylning. EBV kan också ge den allvarligare formen körtelfeber.
– EBV är nödvändigt men inte tillräckligt, konstaterar Jonatan Salzer.
Brist eller överskott på A-vitamin och brist på D-vitamin är också pusselbitar. Andra forskare har sett att nivån på D-vitamin är lägre hos dem som fått diagnosen.
– Men D-vitaminkurer har hittills inte gett någon tydlig positiv effekt om man väl har utvecklat MS, säger Jonatan Salzer.
Rökning ökar risken med ca 40 procent. Om personen dessutom saknar en gen som skyddar mot en del av rökningens skadliga effekter och dessutom har en gen som ökar risken för MS, alltså den sämsta genuppsättningen i det här sammanhanget, ökar risken mångdubbelt mer.
Till detta läggs nu undersökningarna av mödrarna. Deras brist eller överskott på A- och D-vitaminer och rökning.
– Ärftligheten har visat sig vara större på mammans sida. Är det en genetisk fråga eller handlar det om faktorer under graviditeten eller under amningen?
Jonatan Salzer vill med sin forskning bidra med kunskaper om dessa riskfaktorer, om de är kopplade till varandra eller om de är oberoende av varandra och dessutom se vilken roll generna spelar för att en person ska drabbas av MS. Målet är att bidra med kunskap som i förlängningen kan användas för åtgärder som minskar förekomsten av MS.
Text: Carl von Scheele
Senast uppdaterad:
2011-11-03