Multipel Skleros

För dig som lever med MS

Biogen
Biogen




Om cookies

Den här webbplatsen har för avsikt att använda cookies för att förbättra webbplatsen och din upplevelse. Genom att fortsätta att surfa på webbplatsen godkänner och accepterar du vår användning av cookies. Om du behöver ytterligare information och/eller inte vill ha cookies placerade när du använder webbplatsen, besök vår integritetspolicy.

ALL-SWE-0489(1)


MRT vid MS-Radiologen Anders von Heijne berättar

Magnetresonanstomografi (MRT) eller magnetkameraundersökning är ett av våra viktigaste verktyg för att ställa diagnosen MS tidigt i sjukdomsförloppet. Fördelen med magnetkameran är att den gör det möjligt att upptäcka dold sjukdomsaktivitet, som inte märks i form av neurologiska symtom eller skov.

Vid en vanlig röntgenundersökning används strålning, som sänds in i kroppen och så mäter man hur mycket strålning som kommer ut på andra sidan. Då kan man få bilder av till exempel kroppens ben eller lungorna. Men hjärnan ligger omsluten av skallens ben och för att undersöka hjärnvävnaden använder man en helt annan metod: Magnetresonanstomografi (MRT).

– En magnetkamera består av en elektromagnet som omger ett rörformat utrymme och som skapar ett mycket kraftigt magnetfält, förklarar Anders von Heijne, överläkare och metodansvarig för magnetkameraundersökningar på Danderyds sjukhus i Stockholm. När en kropp befinner sig i röret, påverkas kroppens väteatomer (som finns bland annat i vatten) som alla ställer in sig i samma magnetiska nord-sydliga riktning. Hela kroppen blir svagt magnetisk.

Genom att sända in radiovågor i snabba pulser, kan man få väteatomerna att vrida sig ur sitt läge. Varje gång radiovågen slås av återgår atomerna till ursprungsläget och då avges lite energi som kan registreras. Olika vävnader innehåller olika mängder vatten och med datorns hjälp kan informationen omvandlas till en svit av detaljrika bilder som visar hjärnvävnaderna i tunna skikt och ur olika vinklar.

Möjligheter med MRT

– Vid en magnetkameraundersökning av en person med MS får man fram omkring 600 tvärsnittsbilder av hjärnvävnaderna, berättar Anders von Heijne. Anledningen att man tar så många bilder är dels att man vill undersöka hjärnan i olika plan, dels för att utnyttja möjligheten att se olika egenskaper hos MS-förändringarna. Genom att ge en injektion av kontrastvätska kan man även upptäcka aktiva MS-inflammationer och särskilja dem från ärr efter tidigare, utläkta inflammationer.
Ibland kan MS-förändringar upptäckas hos personer redan innan han eller hon har upplevt några neurologiska symtom. Det kan exempelvis vara i samband med en magnetkameraundersökning på grund av någon annan orsak, till exempel vid en utredning av huvudvärk.

Magnetkamerabilderna kan också ge information som gör det möjligt att förutse det framtida sjukdomsförloppet hos den enskilda individen. Om det visar sig att den inflammatoriska aktiviteten är hög, är det en viktig information vid val av behandling. Regelbundna magnetkameraundersökningar är dessutom viktiga för att utvärdera effekten hos given behandling.

 

Regelbundenhet till MRT

Svenska MS-Sällskapet har tagit fram rekommendationer för hur ofta magnetkameraundersökningar bör göras. Som tumregel kan man säga att en magnetkameraundersökning bör göras minst en gång om året hos personer med en skovvis förlöpande MS.

– Ibland kan man behöva undersökas med tätare intervall, förklarar Anders von Heijne. Detta kan exempelvis bli aktuellt när man påbörjar sin läkemedelsbehandling eller för att kontrollera att ett eventuellt behandlingsbyte ger önskad effekt.

Om sjukdomen håller sig på en stabil nivå under en längre tid (det vill säga under flera år) kan läkaren besluta att magnetkameraundersökningen kan göras med glesare intervall. Detta kan också bli aktuellt för personer som utvecklat en sekundär progressiv form av MS.
Undersökningar som gjorts av Neuroförbundet visar dock att det är förhållandevis ganska många personer med MS som inte får en årlig magnetkameraundersökning.

– Det ser olika ut i olika delar av landet, menar Anders von Heijne. Anledningen kan vara bristande resurser, både vad gäller själva magnetkameror och röntgenpersonal. I delar av landet finns också en brist på neurologer. Magnetkameraundersökningar används vid utredningar av många olika sjukdomstillstånd och är det ont om resurser måste sjukvården prioritera.

 

Trygghet genom MRT

För varje dag blir det allt fler inom MS-sjukvården som anammar begreppet ”Nolltolerans mot sjukdomsaktivitet”. Det finns en rad olika bromsmediciner och förutsättningarna för en individuellt anpassad behandling är större än någonsin.

– Nolltolerans mot sjukdomsaktivitet förutsätter regelbundna magnetkameraundersökningar eftersom det är ett känsligare utvärderingsverktyg än att notera symtomgivande skov, menar Anders von Heijne. Om magnetkameran inte kan avslöja pågående sjukdomsaktivitet, så kan man som patient känna sig trygg med att behandlingen fungerar som den ska.
Inom Svenska MS-Sällskapet har man just inrättat ett utskott som arbetar fram nya rekommendationer för magnetkameraundersökningar. Dessa ska inte bara innefatta hur undersökningen bör göras utan också när. Liknande rekommendationer har presenterats i ett flertal länder under 2015.

– Syftet är dels att minimera undersökningstiden och därmed frigöra resurser, dels att få tillräckligt bra resultat i alla situationer, förklarar Anders von Heijne. Att undersöka ryggmärgen vid en årlig kontrollundersökning hos en patient utan nya symtom, ger exempelvis sällan någon information som man behöver, då MS-förändringar i ryggmärgen oftast visar sig i form av symtom. Hoppar man då över ryggmärgen, kortas undersökningstiden och man kan hinna med ytterligare en patient.
Med de nya rekommendationerna, samt med de nationella riktlinjer för vård av MS som Socialstyrelsen precis har tagit fram, kommer förhoppningsvis alla personer med MS att få en likvärdig uppföljning av sin sjukdom och behandling, oavsett var i landet man bor.

 

ALL-SWE-0538d

Senast uppdaterad: 2017-01-20

Multipelskleros.nu

Här finns mängder med lättförståelig information om multipel skleros (MS). Texterna riktar sig till alla som nyligen fått diagnosen MS, som är anhöriga till en person med MS eller som är intresserade av att veta mer om denna kroniska sjukdom.

Lär mer om symtom, skov, förlopp och sjukdomsaktivitet. Vilka undersökningar och utredningar görs för att ställa diagnos? Hur är det att leva med MS i vardagen – att arbeta, träna och resa? Läs om olika behandlingar av MS.