Nytta & risk i patientsamtalet

För en patient kan det vara svårt att fatta rationella beslut angående sin egen behandling. Dels kan patienten vara emotionellt påverkad av ett färskt sjukdomsbesked, dels kan det för en lekman vara svårt att balansera en eventuell medicinsk risk mot den nytta behandlingen kan ha. Att hjälpa patienten förstå och fatta rationella beslut är därför en daglig utmaning för många läkare.

Ett samtal består av minst två parter som tillsammans formar innehållet. I samtalet kan ett budskap inte lämnas över i oförändrat skick, likt ett föremål. Budskapet tolkas alltid av mottagaren, vilket också gör att avsändaren inte har full kontroll. Även om ett budskap innehåller rätt fakta kan det tas emot olika, dels beroende på hur det formuleras, dels beroende på hur det tolkas av mottagaren. Det vilar därför ett stort ansvar över den läkare som ska förmedla viktig information om exempelvis nyttan och riskerna med en viss behandling.

Christian Oldenburg är legitimerad psykolog och arbetar sedan tio år vid rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus, i Stockholm. Han besöker just nu läkarmottagningar och föreläser på ämnet nytta och risk i samband med behandling av svåra sjukdomstillstånd.

- Min erfarenhet är att många läkare önskar bättre kunskaper i hur de ska kommunicera med sina patienter, säger Christian Oldenburg. De har den nödvändiga kliniska kompetensen för att förmedla rätt fakta, men saknar ofta kunskap om kommunikation för att göra det på rätt sätt. Och det finns många fallgropar, till exempel har människan i regel svårt med att värdera siffror och statistik. Att säga ett en biverkning drabbar en på tusen blir abstrakt och informationen tenderar att få en negativ slagsida. Patienten övervärderar risken med behandlingen, vilket försämrar förutsättningarna för ett objektivt beslutsfattande.

Positiv framing ger bättre beslutsfattande

Människans beslutsfattande styrs av två olika system, enligt den kände nobelpristagaren Daniel Kahneman. Dels har vi det snabba, automatiska beslutsfattandet med sina omedvetna överväganden, dels det långsamma, analytiska systemet som baseras på fakta och medvetna överväganden.

- I kommunikationen mellan läkare och patient förutsätter man ofta att patienten fattar beslut med det analytiska systemet, säger Christian Oldenburg. Detta är felaktigt, i de flesta fall styrs patienten av omedvetna överväganden och kan också vara påverkad av näraliggande erfarenheter.

För att informationen som överförs måste vara meningsfull för patienten är det av största vikt att den framförs på ett pedagogiskt korrekt sätt. Här kan ännu ett av Kahnemans begrepp vara till stor nytta, så kallad positiv framing

- I mina föreläsningar betonar jag vikten av positiv framing. Om läkaren talar om chansen för tillfrisknande istället för risken för komplikationer blir patienten mer benägen att förstå innebörden. Människans hjärna viktar omedvetet risk tyngre än chans, därför måste läkaren hjälpa till att balansera informationen. Rädslan för riskerna får inte leda till att patienten inte tar sina ibland livsviktiga mediciner. Är alla inom vården medvetna om psykologin bakom kommunikationen kan vi i större utsträckning hjälpa patienterna att fatta beslut på rätt grunder avseende sin behandling, avslutar Christian Oldenburg.

 

Text: Mikael Jisander

 

Biogen-02691 december 2020
Senast uppdaterad: 2020-12-21

 

Läs mer

En film om MS för barn

Se en film om MS för barn

Läs mer
Att berätta för sitt barn om MS

Många tycker att det är svårt att berätta för sina barn att de har MS. Det leder i en del fall till att man låter bli. Men barnen behöver få veta vad som pågår i deras familj. 

Läs mer
Barns känsla av sammanhang

I en familj där en förälder har MS påverkas alla familjemedlemmar och sjukdomens regler har en tendens att styra vardagen. Oavsett hur föräldrarna är som personer, kommer deras barn att påverkas.

Läs mer
Krisen vid en MS-diagnos

En kris kan utlösas av olika svåra situationer som att bli av med jobbet, en närstående dör, en skilsmässa eller att man drabbas av en kronisk sjukdom som MS.

Läs mer
Bättre läkarbesök med PER

Nathalie Roséd som har MS och neurofibromatos registrerar hur hon mår i Patientens Egen Registrering (PER) i Neuroregistret. 

Läs mer
AVSTAMP - en språngbräda för MS-sjuka

Avstamp är en kurs för nyinsjuknade i MS som startades av Neuroförbundet 2004. En kurs som är mycket uppskattad av alla som gått den...

Läs mer
Få ut det mesta av klinikbesöket

För personer som lever med MS är det en självklarhet att man vill ha så bra vård och omhändertagande som möjligt. Som patient kan man bidra genom att förbereda sig inför...

Läs mer