Lagen som stärker patientens ställning i vården


Patientlagen
 finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver, underlättas det för patienten att vara med och bestämma över sin egen vård och hälsa.

Patientlagen infördes 1 januari 2015. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning i vården. Lagen ska också främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Ansvarig myndighet för att följa införandet av lagen och belysa om lagen får den effekt som avses är Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys). Nyligen publicerade Vårdanalys en rapport vid namn ”Hinder och möjligheter för att öka patientlagens genomslag”. I rapporten analyseras just hur arbetet med lagens införande går.

Håkan Lenhoff är utredare på Vårdanalys och har varit projektledare för rapporten. Han säger att patientens ställning i vården i Sverige är svagare än i andra jämförbara länder:

– Flera studier visar att patienten har en ganska svag ställning i svensk hälso- och sjukvård. En internationell jämförelse visar att både patienter och läkare upplever att patientens ställning är svag i Sverige. Det rör många olika områden, till exempel kring samordning och samverkan mellan vårdgivare och när det gäller informationsutbyte.

Att patientlagen får ett genomslag ger många fördelar. Det handlar inte enbart om att upplysa patienter om deras rätt till information och delaktighet. Studier visar att det ger positiva effekter för vården om patientens ställning stärks. För att det ska ske behöver patienten bli en aktiv samarbetspartner.

– Det finns ett egenvärde i att patientens ställning stärks. En informerad patient har lättare att förstå varför det är viktigt att följa en behandlingsplan. Patienten kan då också påverka behandlingsplanen i större utsträckning, säger Håkan Lenhoff.

En patient har en del att säga till om. Exempelvis får oftast inte en behandling sättas in utan patientens godkännande. En patient med en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada kan också begära att få en ny medicinsk bedömning, en så kallad ”second opinion”. Det innebär att du blir undersökt av en ny läkare, vilket ditt landsting ska bekosta. Detta för att du ska vara säker på att få vård och behandling som passar dig.

– Inte alla vet om sina rättigheter. Därför är det viktigt att vården har kunskap om patientens ställning, och förmedlar det i vårdmötet, säger Håkan Lenhoff.

 Såväl patienten som vården kan vinna på att patientens rättigheter och vårdens skyldigheter tydliggörs:

– Det finns en del studier som pekar på att en mer patientcentrerad vård ger färre återbesök, en ökad patientmedverkan och en bättre följsamhet. Det kan också öka patientens livskvalitet, säger Håkan Lenhoff.


Vill du läsa mer om Patientlagen besök hemsidan för 1177 Vårdguiden.
Vill du läsa mer om Vårdanalys rapporten besök hemsidan för Vårdanalys-Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.


Text: Tobias Vestergren
Fototext: Håkan Lenhoff


Biogen-24049 maj 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18

Läs mer