Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden


Magnetkameran har fått en allt viktigare roll vid multipel skleros, MS, både för diagnostik och uppföljning men även för utveckling av nya läkemedel. Här berättar forskaren och röntgenläkaren Tobias Granberg om magnetkamerans utveckling, från den första MR-undersökningen under 80-talet till framtidens allt större möjligheter för MR vid MS.

 

Tobias Granberg är radiolog (röntgenläkare) på Neuroradiologiska enheten på Karolinska Universitetssjukhuset och forskargruppsledare på Karolinska Institutet.

 

 

 

Magnetkamera, MR

MR benämns ofta magnetkamera i vardagligt tal men står formellt för magnetresonanstomografi, det vill säga skiktavbildning med hjälp av magnetfält. Med magnetkamera kan man ta tvärsnittsbilder (som skivor) av kroppens organ. Eftersom vi människor till största del består av vatten och att det i ett magnetfält kan registreras signaler från vattnets väteatomer, kan datorer omvandla informationen till detaljrika bilder.

Magnetkameran avger inte någon joniserande strålning som vid traditionell röntgen, utan tekniken bygger i stället på magnetfält och radiovågor. Under en vanlig undersökning tas ofta mellan 3 och 15 bildserier med totalt hundratals bilder med millimeterupplösning.

 

Den allra första publicerade MR-undersökningen vid MS gjordes 1981 i London på UCL Queen Square Institute of Neurology. Det var en bild med ett enda snitt i mitten av hjärnan. Man kunde påvisa att MR karaktäriserade hjärnvävnaden bättre än datortomografi, som också var en ny bildmetod vid den tiden, och att man lättare kunde hitta MS-förändringarna med MR. Redan på 1990-talet kunde man sedan ytterligare påvisa att man hittade ungefär tio gånger fler MS-förändringar i hjärnan hos MS-patienterna på MR än vad de hade haft skov.

– Så redan då kunde man påvisa att MR var mycket känsligare än vad patienten själv kunde vara för sin sjukdom. Det innebär dessutom att MR är känsligare än vad neurologen kan vara, eftersom neurologens undersökning inte kan fånga upp lika många små MS-förändringar i hjärna och ryggmärg som MR-bilderna kan, säger radiologen Tobias Granberg.

Vägen fram till idag

Granberg beskriver hur man, innan MR ingick i diagnoskriterierna*, ofta var tvungen att vänta tills patienten hade haft två MS-skov innan man kunde ställa diagnosen skovvist förlöpande MS. Men eftersom man numera kan påvisa spridning i tid genom att hitta MS-förändringar som är av olika ålder i hjärnan eller i ryggmärgen på MR, har tiden till diagnos förkortats.

Sedan 2001 ingår MR i diagnoskriterierna* för MS, som kallas McDonaldkriterierna. De har sedan dess hunnit reviderats några gånger, nu senast 2017. Granberg påpekar att i varje revision har MRs roll i diagnostiken stärkts och blivit allt tydligare. Han menar vidare att MR numera är väldigt viktigt för MS, både för diagnostiken och för uppföljningen, men även för läkemedelsutvecklingen.

– MR är det viktigaste kliniska verktyget vi har för att diagnostisera och följa MS. Det är ju något som är en central del i diagnoskriterierna för att patienten ska kunna få sin MS-diagnos och det är någonting som har varit otroligt viktigt för att bidra till att korta tiden till insättande av behandling, säger Tobias Granberg.

 

 

*McDonaldkriterierna

För att kunna ställa diagnosen MS använder neurologen en internationell mall som kallas McDonaldkriterierna. Den ger läkaren möjlighet att göra en bedömning utifrån symtom, MR-bilder och ryggmärgsvätskeprov. (1)

 

Kriterierna introducerades ursprungligen 2001 och har sedan reviderats flera gånger, nu senast 2017.(2)

 



Framtida möjligheter

När Tobias Granberg får sia om framtiden och vad magnetkameran kommer kunna göra för MS-patienter, lyfter han också fram de utvecklingsbehov som finns inom magnetkamera-diagnostiken. En är tiden det tar att göra en MR-undersökning idag. Det andra att det inte enkelt går att göra mätningar i bilderna. Det går inte att mäta hur ljust någonting är i en bild och det går inte att jämföra med en annan patient eller över tiden. Det tredje problemet som Granberg tar upp är den låga biologiska specificiteten i bilderna, det vill säga att förändringarna man ser i bilderna avspeglar många olika sjukdomsprocesser samtidigt.

Granberg berättar att utvecklingen gör att bildtagningen blir allt snabbare och att patienterna i framtiden inte behöver ligga i kameran lika länge. Det kommer samtidigt förbättra tillgängligheten så att det blir lättare att få till undersökningar på utsatt tid och patienter med misstänkt MS kan få ännu kortare tid till diagnos. Granberg förutspår även att MR kommer bli mer kvantitativ, vilket innebär att man kommer kunna följa mått hos en person över tid och att man kommer kunna jämföra mätvärden med referensmaterial för att avgöra om sjukdomsförloppet är bättre eller sämre än förväntat. Slutligen nämner Granberg att specificiteten av undersökningarna kommer att öka i framtiden. Han förklarar att man kommer kunna se hur pass mycket aktiv inflammation och ödem som finns i en MS-förändring i hjärnan. Man kommer också kunna avgöra hur uttalad myelinförlusten är samt graden av förlust av nervtrådar i vävnaden. Det innebär i sin tur att det kommer finnas möjlighet att titta på olika terapier, både läkemedel och andra typer av behandlingar, och se hur de olika typerna av behandling påverkar sjukdomsförloppet. Granberg påpekar att det är en viktig roll som MR-kameran har, att följa och mäta effekten av läkemedel. En förhoppning är att nya läkemedel ska kunna stimulera en läkning i hjärnan med återskapande av myelinet som skadas vid MS. Ett viktigt första steg är då att kunna mäta sådana vävnadsförändringar med MR, vilket nu blivit möjligt.

 

 

Magnetkamerorna

De kamerorna som används i vården idag har en fältstyrka på 30 000 (1,5 Tesla) respektive 60 000 (3 Tesla) gånger jordens magnetfält. I Lund finns Sveriges enda 7 Tesla vid ett forskningscentrum i anslutning till Skånes Universitetssjukhus. Den har en fältstyrka på 150 000 gånger jordens magnetfält.

 

 

”Vi rider på IT-vågen”

En av fördelarna med bild- och funktionsmedicin är att man rider på IT-vågen. Det innebär att det går allt snabbare att göra avancerade beräkningar.

- Redan idag kan vi exempelvis minska stråldosen vid skiktröntgen och acceptera mer brus i bilden som sen matematiskt räknas bort. På samma sätt innebär det att vi också till exempel kan undersöka patienter under kortare tid i magnetkameran och sen förbättra bilden i efterhand. Och det är något som det forskas mycket kring när det gäller artificiell intelligens, AI.

Granberg berättar vidare att de har ett projekt där de jobbar med att försöka göra det möjligt att minska behovet av kontrastmedel vid MS med hjälp av AI.

Samtidigt sker en ständig utveckling av hårdvaran som används för att ta bilderna, vilket innebär att man dels kan höja vilken fältstyrka (hur stark magneten är) men också hur starka gradientspolarna i magnetkameran är (som kodar in och läser av bilden). Man kan alltså höja prestandan i både acceleration och i topphastighet på kameran, vilket leder till bilder som har högre upplösning, men också att man kan ta fler bilder på samma tid.

 

Spjutspetsforskning i Sverige

Granberg berättar att magnetkameraforskningen haft en framgångsvåg i Sverige och att man nu fortsätter driva den linjen och stärka positionen ytterligare som just forskningshub för magnetkamera internationellt. Men för det behövs det göras satsningar på bildteknologi. Det är nu den senaste modellen av magnetkameran, 7 Tesla, kommer in i bilden. En av de saker man kan göra med 7 Tesla är att lättare studera funktionen av hjärnan. Genom att göra det som kallas funktionell MR tittar man på hur hjärnan aktiveras.

Både nytta och säkerhet är väl dokumenterad för 7 Teslan och det kliniska behovet är stort, menar Granberg. Han anser att det skulle vara en samhällsnyttig investering att ha 7 Teslan i klinik, trots att kostnaden är över hundra miljoner kronor totalt. Men Granberg är optimistisk och hoppas att man kommer göra en strategisk investering på sikt och att 7 Teslan finns för bruk i vården inom en inte alltför avlägsen framtid. Något som kommer öppna upp till ytterligare möjligheter när det gäller att diagnostisera, följa upp och forska fram nya behandlingar inom området MS.

Det finns även intressant MS-forskning som pågår med nuklearmedicinska bildtekniker bland annat i Uppsala, Åbo, Paris och Boston. Granberg tror att man kommer hitta intressanta fynd som talar om vad som startar sjukdomsprocessen vid MS och vad som fortsätter att driva den. Något som är viktigt för att identifiera nya läkemedelskandidater, inte minst för den sekundärprogressiva fasen.

 

Text: Louise Candert
Foto: Henrik Rådmark



Biogen-32398 november 2023
Senast uppdaterad: 2023-11-16

 

Du kanske också är intresserad av:

Från provrör till färdigt läkemedel

Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.

Läs mer
Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

Läs mer
Rökning ökar risken för progressiv MS

Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.

Läs mer
Våra tankar påverkar kroppen

Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. 

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS del 1

Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS del 2

Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och en sjukdomsmodifierande behandling kan ta, vilka vaccin du inte kan ta och hur rekommendationerna ser ut.

Läs mer