Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

En av immunsystemet viktigaste uppgifter är att skydda oss från infektioner. Försvaret pågår dygnet runt och en stor del av uppgiften ligger hos de vita blodkropparna, eller leukocyterna. Det finns många olika slags vita blodkroppar och de verkar på olika sätt för att ge ett så komplett skydd som möjligt.

– Immunförsvaret delas in i det medfödda och det specifika försvaret, berättar Charlotte Dahle, överläkare på neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Det medfödda försvaret är kroppens första försvarslinje och reagerar direkt på de flesta bakterier genom att känna igen strukturer på deras yta.

Det medfödda försvaret består bland annat av vita blodkroppar som kan oskadliggöra bakterierna genom att sluka dem. Därför kallas denna grupp av vita blodkroppar fagocyter, vilket kommer från grekiska och betyder ”cellätare”. Den första linjens försvar med fagocyterande celler och en rad signalsubstanser kan även reglera inflammation och signalera till det adaptiva försvaret, så att produktion av antikroppar och aktivering av lymfocyter kommer igång.

Lär sig känna igen faran

Det adaptiva immunförsvaret består av en stor repertoar av vita blodkroppar som kallas lymfocyter och kan känna igen i stort sett alla främmande proteiner som vi utsätts för. Lymfocyterna känner igen korta bitar av proteiner som finns på ytan eller inuti främmande ämnen och kan även komma ihåg om de har mött en speciell bakterie eller virus tidigare. Lymfocyterna blir därmed specialiserade på ett visst smittämne och det är denna inlärningsförmåga som utnyttjas vid vaccinationer.

– Eftersom delar av våra kroppsegna proteiner kan likna delar hos det som är främmande kan det ibland vara en svår uppgift att skilja mellan vad som är främmande och vad som är kroppseget, fortsätter Charlotte Dahle. Det är helt normalt att immunförsvaret kan ”se” och känna igen kroppsegen vävnad, men vanligtvis utlöser det inte någon inflammation. Vid många autoimmuna sjukdomar reagerar dock det adaptiva immunförsvaret på och angriper den egna kroppsvävnaden. På samma sätt kan de flesta människors immunförsvar även ”se och känna igen myelin, som är den fettrika vävnad som omsluter nervtrådar, men vid MS uppfattar immunsystemet felaktigt myelinet som något främmande som ska angripas, vilket leder till inflammation med risk för nervskada som följd.

Ett ständigt krig i kroppen

De vita blodkropparna cirkulerar ständigt runt i blodbanan och lymfkärl, och därifrån kan de ta sig ut i olika vävnader för att kontrollera att där inte finns något främmande eller farligt som behöver attackeras. När vi först utsätts för något okänt främmande, förs det vidare till närmsta lymfkörtel där beslutet fattas om det adaptiva immunförsvaret ska aktiveras för att attackera ämnet med lymfocyter och antikroppar eller ej. Aktiverade lymfocyter kan sedan styra den fortsatta inflammationen och en undergrupp av lymfocyter kan döda det främmande direkt.

– Denna ständiga immunövervakning är oerhört viktig, förklarar Charlotte Dahle, och ett exempel på det kan vi se hos personer som får immundämpande behandling, exempelvis vid cancer eller efter transplantationer. Dessa patienter blir ofta sårbara för infektioner.

Det finns en lång rad ärftliga tillstånd med immunbrist, varav de flesta inte behöver vara allvarliga, men undantag finns. Varje år föds ett par barn i Sverige som helt saknar fungerande lymfocyter och därmed ett fungerande immunförsvar. Förr hade man ingen möjlighet att behandla dem, utan enda sättet för överlevnad var genom att leva i steril miljö för att skyddas från infektioner. Idag kan en benmärgstransplantation med stamceller från en frisk individ, ge dem ett nytt immunsystem och rädda dem till ett normalt liv.

– Det pågår ett ständigt krig i kroppen och det är tack vare immunsystemet som vi kan hålla oss i stort sett friska, avslutar Charlotte Dahle. 

Biogen-32398 november 2023
Senast uppdaterad: 2023-11-16