Amning när man har MS

Elisabeth Hjärtmyr är amningsspecialist och när hon ger råd till mammor med MS, handlar det ofta om stöd till att inte amma eller att trappa ner för att starta eller återuppta en behandling. Här ger hon tips och råd om amning för dig som har MS.

Om man kan amma när man har MS brukar vara kopplat till medicinering. I vissa fall kan man amma, i andra gör man ett uppehåll under graviditeten/amningen med läkemedlet och kan amma en period och i ytterligare en del fall får mamman avstå amning helt för att hon behöver fortsätta med sin MS-behandling. Det är en avvägning för att hitta vad som är bäst både för barnet och mamman. Det är också viktigt för barnets välbefinnande att mamman mår bra och orkar.

Kort om amning

Så snart barnet har fötts startar egentligen amningen. Barnet kommer söka sig till bröstet och följer ett mönster som man kallar ”sök- och sug signaler”. Brösten är redo att börja producera mjölk och bröstmjölken är speciellt anpassad för varje enskilt barn. Produktionen av bröstmjölk styrs av efterfrågan. Om man handmjölkar eller barnet suger, startar produktionen igång. Det är som att tala om för brösten att de ska börja producera mjölk.

Det innebär också att när man behöver sluta amma, är det bra att trappa ner så att det inte blir så smärtsamt för brösten (som fyller på sig precis som när man ammar fullt). Å andra sidan, om man inte börjar amma sitt barn efter förlossningen, startar oftast inte heller produktionen av bröstmjölk. Ibland kan brösten ändå spänna i 7–10 dagar.

Elisabeth Hjärtmyr är amningsspecialist och har hjälpt mammor att amma i 25 år. Hon möter och pratar med många mammor/blivande mammor varje dag som har problem eller funderingar kring amning. En del av dem är mammor som har MS. Hon berättar att många samtal då handlar om att stötta till att inte amma.

– Först och främst tycker jag att det är jätteviktigt med det stödjande samtalet. De här mammorna är ofta jätteledsna för de har tänkt sig någonting annat. Och sedan handlar det om att ge verktyg för hur de kan möta barnet utan att amma, säger hon.

Olika scenarion

Amning med MS kan lite grovt delas upp i fyra möjliga scenarion:

DU KAN INTE AMMA – du behöver fortsätta med din medicinering, som innebär att du inte kan amma.

DU KAN AMMA UNDER EN BESTÄMD PERIOD – du har gjort ett uppehåll med din medicinering och kommer starta igen X antal månader efter barnets födsel, vilket innebär att du kan amma under den tiden, men måste ha avslutat amningen då medicineringen ska påbörjas igen.

DU BÖRJAR AMMA MEN MÅSTE AVBRYTA AMNINGEN TIDIGARE ÄN PLANERAT – för att du behöver börja medicinera på grund av ett skov eller annat skäl.

DU KAN OCH VILL AMMA – du står på en medicinering som inte har någon negativ effekt på barnet, vilket gör att du kan amma.

Planering

Elisabeth Hjärtmyr menar att det bör finnas en planering för hur medicineringen ska se ut. Utifrån det kan man sedan förhålla sig till alternativen när det gäller amning. Men hon är också noga med att betona att det inte alltid blir som man har planerat. Men det kan ändå vara skönt för att ha en plan att hålla sig till, så att man vet om det ens finns en möjlighet till amning – om man vill amma.

Om du inte kan amma

– Amning är inte bara mat, utan det är också närhet, trygghet och ett sätt att lära känna sitt barn, säger Elisabeth Hjärtmyr.

Hon menar vidare att just de här andra viktiga delarna som amningen för med sig, kan man uppnå även utan att amma.

HUD MOT HUD
Elisabeth Hjärtmyr menar att man idag vet att ”hud mot hud” bidrar mycket till anknytningen och samspelet mellan moderna och barnet. Hud mot hud innebär att barnet ligger som en liten groda i bara blöjan på mammans (eller partnerns) nakna mage, hud mot hud. Det är viktigt att säkerställa att barnet har fria luftvägar. Hon säger att hon fått positiv feedback från mammor som inte kunnat amma men som haft sitt barn mycket hud mot hud. De berättar att det har blivit bra även utan amning och att de ändå har haft väldigt mycket närhet.
FLASKMATNING & ANKNYTNING
Matningen är inte bara att ge mat. Det är en stund för närhet och samspel. När barnet är litet ska flaskan i första hand ges av någon av barnets föräldrar. Det man kan tänka på är att ha barnet i famnen, säkert hud mot hud, att pausa med flaskan när barnet vill ta en paus (precis som man gör när man ammar). Vid matning med flaska eller stunder däromkring, även om maten inte är bröstmjölk eller amning, kan man ha ett väldigt nära sätt att umgås med sitt barn. Anknytning handlar också om att stanna upp och titta sitt barn i ögonen, att prata med det och sjunga för det.

– Du kan hitta tillfällen till anknytning vid vartenda blöjbyte, menar Elisabeth Hjärtmyr.

DEN GYLLENE DROPPEN
Man har i studier sett att råmjölken (den första gula mjölken som kommer från brösten under graviditeten och direkt efter förlossningen, innan amningen kommer igång) aktiverar och stärker barnets immunförsvar. Studier har också visat att även väldigt små mängder gör skillnad. Elisabeth Hjärtmyr tipsar därför om att man kan mjölka ut några droppar på fingret direkt efter förlossningen, innan läkemedelsbehandlingen påbörjas, och fukta barnets läppar.

Elisabeth Hjärtmyr påminner om att man kan ringa amningsmottagningen även om man inte kan amma. De kan ge tips och råd om hur du kan möta ditt barn på andra sätt.

Om du kan amma under en bestämd period

Elisabeth Hjärtmyr berättar att det är ganska vanligt att man sätter in medicinering cirka tre månader efter förlossningen, vilket innebär att mamman kan amma under de här tre månaderna. Då handlar hennes rådgivning mycket om hur man trappar ner och avslutar en amning för att gå över till modersmjölksersättning.

Rekommendationen är att man går från helamning till delamning och sedan avslutar helt. För barnets skull och för att vara snäll mot sig själv (och sina bröst) är det bra att ha några veckor på sig. Elisabeth Hjärtmyr betonar att det är väldigt individuellt hur lång tid det tar att avsluta en amning. Mammor vill olika, barn är olika och suger olika.

Så gör du:

Börja med att amma kortare stunder och övergå sedan till flaskan med modersmjölksersättning. Då blir det mindre efterfrågan och därmed produceras mindre bröstmjölk.
Nästa steg är att börja hoppa över måltider och ersätta dem med ersättning. Många fortsätter att amma morgon- och kvällsmål och hoppar över andra mål.
Barnet behöver mycket uppmärksamhet och närhet under den här perioden.

Det tar 5–7dagar och ibland upp till två veckor för mjölkproduktionen att avta. Under den här tiden kan brösten vara spända och ömma och kan behöva pysslas om lite extra.
Elisabeth Hjärtmyr tipsar om att värme kan vara skönt – man kan duscha varmt eller använda en värmedyna till exempel. Att linda brösten stadigt med en sjal eller att ha en tight sportbehå kan också lindra.

Om du börjar amma men måste avbryta amningen tidigare än planerat

Det blir inte alltid som man tänkt. Man kan man hamna i ett läge då man börjat amma och sedan hastigt måste avbryta. Det kan vara olika skäl som till exempel att man får ett skov och måste börja medicinera med ett läkemedel som går över i bröstmjölk.

Om amningen kommit igång, har också produktionen av mjölk i brösten kommit gång. Om du då hastigt slutar amma, kommer brösten till en början att fortsätta producera mjölk. De blir spända och hårda och det kan bli smärtsamt.

– Om medicineringen måste påbörjas kan man pumpa ut lite mjölk, för att lätta på trycket, och sedan kasta bröstmjölken, säger Elisabeth Hjärtmyr.

Man ska dock känna till att det stimulerar mjölkbildning att pumpa, så det är ingen permanent lösning. Hon menar vidare att om du har väldigt ont i brösten kan du prova med smärtstillande läkemedel och tipsar om att fortsätta med hud mot hud.

– Har man svårt att hålla sitt barn (på grund av till exempel skov) kan man få hjälp att lägga barnet hud mot hud, men säkerställ att det har fria luftvägar.
Elisabeth Hjärtmyr nämner åter vikten av ögonkontakt och menar att hur man än mår och vilka svårigheter man än har, så finns alltid möjligheten att ha ögonkontakt med sitt barn.

– Det tar några veckor innan man får något gensvar, men det är bara att fortsätta att prata och sjunga och titta i ögonen, säger hon.

Vidare menar Elisabeth Hjärtmyr att man kan ta hjälp och stöd av BVC och/eller amningsmottagning om man måste sluta amma tvärt. Hon poängterar att det finns en känslomässig dimension av detta också och tipsar om att ta kontakt med BVC-psykologen.

Om du kan amma

Förr avrådde man till amning vid MS, det gör man inte idag. Man har i flera studier snarare sett att helamning är bra vid MS och att det förlänger insjuknande till skov.

Om du kan och vill amma men har problem med amningen av andra skäl eller frågor och funderingar kring amning, kan du kontakta amningsmottagning eller BVC.

Tips!

Huruvida man ska amma eller inte brukar kunna vara en både känslig och engagerande fråga. Inte sällan har folk i ens omgivning åsikter om hur man ska göra och vad som rätt eller fel.
Om man inte kan amma på grund av medicinering kan detta upplevas som extra jobbigt.

Elisabeth Hjärtmyr ger tips:

Prata ihop dig med din partner redan innan och berätta för era närmaste hur ni tänkt göra. – Gå inte in känslomässigt, var bara väldigt tydlig och säg att ”det här är det bästa för oss”, säger hon.

Man kan också tänka ut fraser till olika tillfällen som man kan ta till, utan att behöva engagera sig känslomässigt.
Om man pratar med någon i ens tillfälliga omgivning, till exempel en annan mamma på BVC, kan man också säga:

”Det här är det bästa för oss” eller ”Jag tar läkemedel så jag kan inte amma”.
Elisabeth Hjärtmyr menar att alla kan hitta sitt sätt, men att man inte behöver berätta hela storyn för alla i ens omgivning, då blir det lätt så där känslomässigt och man kanske börjar gråta i väntrummet på BVC om det känns så. Ibland kan det också kännas bra att verkligen få berätta.

Elisabeth Hjärtmyr är barnmorska, barnsjuksköterska och amningsspecialist.

Hon arbetar med amningsrådgivning på AMSAK amningsmottagning och förläser om amning och det lilla barnet för vårdpersonal och föräldrar.

Själv tar hon inte ställning för eller mot amning. Hon vill bara ge de mammor som vill amma,
hjälp och stöd att kunna göra det.