Många är mitt i livet med arbete och familj när de får sin MS-diagnos. Det kan vara svårt att veta hur man ska hantera sin arbetssituation. Hur lägger man upp sin arbetsvecka? Måste man berätta på jobbet att man har en kronisk neurologisk sjukdom? Hur får man energi över till sin familj? Arbetsterapeut och rehabkoordinator Berit Fritzin hjälper till att reda ut begreppen och ger tips.
Att leva med MS (multipel skleros) innebär ofta att man lever med en mängd olika symtom som domningar, yrsel, fatigue, svaghet i arm, hand eller ben och synnervsinflammation. Symtom som inte syns men som kan påverka desto mer
– Det är svårt när det handlar om arbetet. Många symtom syns inte utanpå och då kan det vara svårt att bli förstådd på jobbet, säger Berit Fritzin som är arbetsterapeut och rehabkoordinator på Neurologen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon har jobbat 15 år med neurologiska sjukdomar och uppskattningsvis 70 % av hennes arbete handlar om att hjälpa personer med MS med bland annat att få arbetslivet att fungera.
Att leva med MS (multipel skleros) innebär ofta att man lever med en mängd olika symtom som domningar, yrsel, fatigue, svaghet i arm, hand eller ben och synnervsinflammation. Symtom som inte syns men som kan påverka desto mer.
Berit berättar att det är väldigt olika hur personer med MS hanterar sin arbetssituation. En del jobbar på som inget har hänt medan andra går ner lite i arbetstid eller försöker anpassa sina arbetsuppgifter. En del berättar för sin arbetsgivare medan andra väljer att inte berätta.
– Jag kan inte tala om för dem som kommer till mig hur de ska göra, men jag kan hjälpa till att vända på stenarna och ge förslag på vad som skulle kunna underlätta. Men det primära är att man måste vara beredd på att göra en förändring, säger Berit Fritzin.
Vad gör man då när man känner att det inte längre fungerar på jobbet, när det helt enkelt blivit övermäktigt? Då kan man försöka göra en översyn för att se vilka möjligheter som finns för att anpassa sina arbetsuppgifter och/eller mängden arbete. Man kan gå ner i arbetstid en period och ser hur det fungerar.
Berit Fritzin brukar inte rekommendera heltidssjukskrivning, utan att istället försöka kapa en eller ett par timmar av arbetsdagen. Hon menar att MS-läkarna brukar ha god förståelse för den här problematiken och tycka att det kan vara en bra idé att gå ner lite i tid om arbetssituationen känns ohållbar.
Det är bra att känna till att läkarintyget måste lämnas till arbetsgivaren och har man inte berättat tidigare, blir man tvungen att göra det nu.
Många gånger räcker det inte med att bara gå ner i arbetstid, utan man behöver även anpassa livspusslet efter sin situation, sin ork och sin förmåga. Det här är något man kan behöva professionell hjälp med av någon som kan hjälpa till att se situationen ur lite nya perspektiv.
Vid de här samtalen brukar Berit Fritzin prata med sina patienter om energibesparande arbetssätt och planering. Det handlar om att man har en begränsad mängd energi och det gäller att prioritera vad man vill använda den här energin till. För att det ska fungera behöver man planera så att man också kan lägga sin energi på det man har prioriterat och för att energin ska räcka behöver man fylla på med ny energi genom pauser.
För att komma ihåg det här kan man lägga de 3 p:na på minnet – prioritera, planera och pausa.
Det finns en hel del enkla justeringar man kan göra när det gäller arbetsmiljön. Om man arbetar på kontor kan höj– och sänkbart skrivbord, bra skrivbordsstol och underarmsskydd till tangentbordet vara bra anpassningar. Det är något som arbetsgivaren oftast får bekosta men kan i vissa fall få ersättning från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.
Man blir lättare trött om man sitter i en stökig miljö som till exempel ett kontorslandskap. Om man behöver lugn och ro för att orka, kanske man behöver en mer avskild arbetsplats.
I samråd med arbetsgivaren kan man också justera arbetstiderna så att det fungerar med resten av livet. Det kan vara att börja lite senare eller arbeta kortare dagar. Om man har administrativa arbetsuppgifter kan det ibland finnas möjligheter att arbeta hemifrån.
Det gäller att identifiera vilken tid under dagen man är som piggast och har mest energi och att sedan planera efter det.
Berit rekommenderar en så jämn arbetsvecka som möjligt med 5 lika långa arbetsdagar och att planera in vila. En del lämnar barn på dagis eller fritids, går hem och vilar och åker sedan till jobbet. För dem passar det bättre att börja jobba lite senare. Andra kan behöva ta en lite längre paus mitt på dagen.
Det kan hjälpa att planera veckan i förväg tillsammans med sin partner – vem som handlar, vem som lämnar och hämtar på dagis, arbetstider, aktiviteter och så vidare.
– Det blir annars som ett sammelsurium för en del. De är så trötta att de inte klarar av att bena ut vad som ska göras och när. Då kan det vara bra att spara på krutet genom en bra struktur att luta sig mot, menar Berit Fritzin.
Se filmen med exempel på vad en arbetsterapeut kan hjälpa till med!
Fatigue eller hjärntrötthet är ett genomgående problem vid MS och något som kan ställa till det både på jobbet och i livet i stort. Här gäller det att "mota Olle i grind" och att inte ta ut sig fullständigt. Då finns risk att det tar flera dagar innan man är tillbaka igen. Därför gäller det att planera in vilopauser och att vila förebyggande. Ett tips är att planera in vila både före och efter en viktig aktivitet.
Berit berättar om föräldrar som kommer till henne med dåligt samvete över att de har för lite tålamod och inte orkar med sina barn när de hämtat dem från dagis.
– Då kan det vara bra att gå hem och vila en halvtimme innan man hämtar på dagis, så har man som förälder mer energi och tålamod när alla väl är hemma.
Många är rädda att förlora jobbet, att bli behandlade annorlunda eller att räknas bort om de berättar på arbetsplatsen att de har MS.
Om man inte har väldigt besvärliga symtom och kan jobba på som vanligt har man ingen skyldighet att berätta på jobbet.
Men det kan finnas fördelar med att berätta för sin arbetsgivare, menar Berit Fritzin. Då kan arbetsgivaren hjälpa till att anpassa arbetsuppgifterna och mängden arbete, arbetsmiljön och eventuellt anpassa arbetstiden. Man kan få möjlighet att sluta tidigare, ta extra pauser och/eller få en avskild arbetsplats.
Berit Fritzin berättar att det finns helt fantastiska arbetsgivare som ställer upp till 100 %.
Men det händer också att det inte fungerar på arbetsplatsen och då kan det behövas ett möte där patienten, läkaren, arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen (och eventuellt en facklig representant om patienten vill det) träffas och pratar igenom situationen.
– Då kan det vara bra att läkaren förklarar och berättar om symtomen för arbetsgivaren, säger Berit Fritzin och menar vidare att symtomen kanske uppfattats som överdrifter och gnäll: "Bit ihop som vi andra får göra – du är väl inte den enda här som är trött".
Det handlar om att öka förståelsen och kunskapen hos arbetsgivaren. Det är betydligt lättare att anpassa en arbetsplats när arbetsgivaren förstår situationen.
Man ska vara medveten om att arbetsgivaren har skyldigheter enligt Arbetsmiljölagen och man ska INTE säga upp sig. Det är den absolut sista utvägen, menar Berit Fritzin.
Det finns en rad olika typer av ekonomiskt stöd att få för en arbetsgivare som anställer en person med MS. Är man arbetssökande, har en sjukersättning på deltid och osäker på vad man kan klara av för arbete kan det löna sig att kontakta Arbetsförmedlingen. Där kan man få hjälp att hitta ett anpassat arbete som tar hänsyn till de funktionsnedsättningar man har. Det kan löna sig att vara lite påläst om vilka alternativ som finns när arbetsgivaren kan få ekonomiskt stöd.
Vissa arbeten kan vara svåra eller omöjliga att fortsätta med om man fått MS. Ett sådant exempel är undersköterska. Det funkar till exempel inte att stödja andra med dålig balans om man själv har yrsel eller balanssvårigheter, menar Berit Fritzin. Undersköterskeyrket kan också vara ett stressigt jobb där man behöver hålla mycket i huvudet och det är dessutom ett fysiskt yrke med tunga lyft och där man går och står mycket.
Hon berättar om flera fall då undersköterskor tillsammans med Arbetsförmedlingen hittat andra lösningar. En kvinna fick jobb i en butik, en annan lyckades byta till ett administrativt jobb inom samma förvaltning. Det är viktigt att komma ihåg är att arbetsgivaren har ett ansvar att främst hitta alternativa sysselsättningar inom samma arbetsgivare.
Till sist uppmanar Berit Fritzin dig med MS att lyssna på kroppens signaler, att försöka hitta strategier för att hantera situationen och vara lyhörd för förändring, kanske lära dig att säga nej och att kanske ta emot hjälp.
Det här kan en arbetsterapeut hjälpa dig med:
En arbetsterapeut hjälper människor med nedsatt förmåga att klara sina dagliga aktiviteter. Genom att göra bedömningar av vad du klarar av beträffande arbete, fritid, aktivitet, träning och personlig vård kan arbetsterapeuten prova ut hjälpmedel, ge råd, tips och strategier för att hjälpa dig att klara din vardag med de förutsättningar just du har.
Det här kan en rehabkoordinator hjälpa dig med:
Rehabkoordinatorn hjälper till att samordna olika aktörer som till exempel arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att lösa problem som kan uppstå på till exempel arbetet.
Rehabkoordinator är ett uppdrag som olika yrkeskategorier kan ha. Kurator, sjukgymnast, sjuksköterska och arbetsterapeut är några exempel.
Text: Louise Candert
Foto: Ulrika Edofsson
Biogen-42670 mars 2022
Senast uppdaterad: 2022-03-09
Se filmen och testa det här korta MS-yogaprogrammet som leds av yogainstruktören Malin Schulz.
Att resa med MS utgör inget hinder – men kräver kanske lite mer planering. Här har vi samlat tips, råd och inspiration.
Kanske hade du din partner med dig redan när du fick diagnosen. I den stunden behövde han eller hon inta en stödjande roll och kanske ta till sig fakta kring sjukdomen du fick av din läkare, men som du inte var mottaglig för just då.
Din möjlighet att förändra saker i livssituationen går hand i hand med den egna och omgivningens förståelse. Det krävs mod och styrka att berätta för andra om din situation.
Som du kanske känner till har du rätt till en god vård av din MS, du har rätt att vara delaktig i vården och att tillsammans med vårdpersonalen planera din vård.
Det finns ett stort intresse för kost bland MS-sjuka. Någon specialkost rekommenderas inte till personer med MS, men det är ändå viktigt att tänka igenom vad du äter.
I bipacksedeln och på FASS.se kan du läsa om hur ditt/dina läkemedel fungerar. Där kanske du stöter på några nya ord. I ordlistan nedan finner du förklaringar till några av de ord som ofta används tillsammans med läkemedelsanvändning.
Kognitiva symtom förekommer hos cirka hälften av alla personer med MS. De påverkar såväl arbetslivet som sociala situationer. Kognitiv träning, mer tid till uppgiften och färre...
För många med MS förvärras symtom som muskelspasmer, smärta och hjärntrötthet vid stress. Men det finns verktyg som kan minska kroppens stressreaktioner.
Sugen på något nytt? Byt ut din frukost mot raw food och få en bra start på
dagen.
Det går att påverka besvären av fatigue, MS-tröttheten som många upplever som det mest funktionshindrande symtomet vid MS.
En starkare kropp klarar bättre av vardagens utmaningar, men ibland är det svårt att hitta tid och motivation att ge sig iväg till gymmet.
Vindarna blir kyligare och kvällarna mörkare. Den förestående hösten och den stundande vardagen gör sig påmind.
Sofia Norgren fick sin MS-diagnos 2014. Idag sju år senare springer hon Marathon och vill inspirera andra med MS att träna i någon form. Här ger hon sina bästa träningstips för dig som har MS.
– Jag pratar med alla mina patienter om träning, säger neurologen Anders Funkquist.
Han berättar hur han resonerar, var han hämtar sin kunskap och om vinsterna han ser på MS-patienter som tränar.