Inflammationers skadliga effekter

Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk, såsom vid autoimmuna sjukdomar, kan den vara ett problem.

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det är kroppens immunförsvar som skadar den egna nervvävnaden i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Normalt sett ska immunsystemet skydda kroppen mot det som uppfattas som främmande hot, till exempel virus och bakterier. Hos personer med MS uppfattar immunsystemet av någon anledning myelinet (som täcker nervtrådarna) som något främmande och angriper detta.

Angreppen från det egna immunsystemet visar sig genom att skadliga inflammationer uppstår i det centrala nervsystemet. Inflammationerna kan dyka upp på olika platser i hjärnan och ryggmärgen och det är därför symtomen kan variera väldigt och drabba de flesta delar av kroppen.

– Vid MS kan en inflammation plötsligt blossa upp i centrala nervsystemet, berättar Charlotte Dahle, överläkare vid neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Samtidigt som inflammationen triggas igång och uppregleras, startar även olika processer för att dämpa och stänga av inflammationen.
 

Samtidig gas och broms

– Alla inflammationer består av både upp- och nedreglerande faktorer, förklarar Charlotte Dahle. Det är alltså en balansgång mellan ”PÅ” och ”AV” och det är oerhört viktigt att kunna stänga av inflammation, för en inflammation som löper amok kan snabbt leda till allvarliga skador.

Varför MS-inflammationen efter att ha blossat upp även nedregleras, vet man fortfarande inte så mycket om. Mer kunskap om vad som egentligen händer under nedreglering och läkning, skulle kunna leda till utveckling av nya MS-läkemedel som är helt inriktade på denna process.

– Det är också en stor skillnad på hur olika personer med MS reagerar på inflammationen vid ett skov, fortsätter Charlotte Dahle. En del patienter verkar tåla inflammation bättre, såtillvida att när inflammationen dämpats kan de uppkomna skadorna läka ut och patienterna blir helt återställda efter skovet. För andra patienter kan symtomen som de upplevt under ett skov dröja kvar och leda till en kvarstående funktionsnedsättning.

Nervcellerna skadas

En viktig roll vid MS-inflammationen spelas av en slags vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter. Dessa celler driver inflammationen och aktiverar andra celler, exempelvis B-lymfocyter, att producera antikroppar och andra skadliga substanser. Även många andra celltyper är inblandade.

– Nervvävnaden kan skadas på olika sätt, förklarar Charlotte Dahle. Vissa T-lymfocyter binder till nervceller och kan döda dem. B-lymfocyter kan producera antikroppar som binder till nervceller och kan påverka deras funktion. Samtidigt bildas en ohälsosam miljö kring inflammationshärden där olika skadliga substanser produceras och kan förstöra nervcellerna.

Inflammationen får som resultat att delar av myelinet bryts ner, så att nervtrådarna lämnas delvis nakna så att signalerna mellan nervceller i hjärnan inte går fram som de ska. Nervtrådarna kan också ”klippas av” och nervceller kan dö. Dagens bromsmediciner mot MS verkar på olika sätt med det gemensamma målet att minska den skadliga inflammationen i centrala nervsystemet. 

Biogen-11578 oktober 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18