Magnetkameran avslöjar omärkbara förändringar

 

Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen – däribland MS-förändringar i hjärnan och ryggmärgen. 

En magnetkameraundersökning görs av olika skäl, beroende på i vilket skede av MS-sjukdomen personen befinner sig i. I första skedet är det en undersökning som hjälper neurologen att ställa rätt diagnos. 

– Med en bild som visar typiska MS-förändringar är det ganska enkelt att ställa rätt diagnos, berättar Anders von Heijne, överläkare och metodansvarig för magnetkameraundersökningar på Danderyds sjukhus i Stockholm. Med typiska förändringar menar jag både utseendemässigt och var i hjärnan de är lokaliserade. Det är få andra sjukdomar som ser ut som en ”klassisk” Multipel skleros och de är dessutom mer sällsynta. 

Svårare att ställa diagnos är det om MS-förändringarna inte är typiska. Stora MS-förändringar kan exempelvis förväxlas med tumörer. Vad man ser på magnetkamerabilden måste därför bedömas med hänsyn till personens symtom, sjukdomshistoria och övriga undersökningar som görs. 

 

Magnetkamera en gång om året 

Efter att MS-diagnosen har ställts, fortsätter man att göra regelbundna magnetkameraundersökningar för att följa sjukdomsutvecklingen och effekten av eventuell behandling över tid. Svenska MS-Sällskapet, som verkar för att MS-vården i Sverige ska hålla en hög kvalitet, rekommenderar att personer med en skovvis förlöpande MS blir undersökta med magnetkamera minst en gång om året. 

– Det är viktigt att göra den årliga magnetkameraundersökningen, även om patienten står på behandling och mår bra, menar Anders von Heijne. Det kan mycket väl ha uppstått nya förändringar och nya aktiva inflammationer utan att detta har gett några symtom. I sådana fall kan det tyda på att behandlingen inte fungerar som den ska. Idag finns ett antal olika behandlingsmöjligheter för personer med MS och magnetkameran kan underlätta för neurologen att hitta det alternativ som passar bäst för varje individ. 

 

Bra att tänka på inför undersökningen 

För de flesta som har MS blir magnetkameraundersökningarna till en vana, som inte ställer till med större bekymmer. Men för en del personer kan magnetkameraundersökning upplevas som obehaglig. Bland annat bullrar det mycket och det kan kännas trångt i magnetkameratunneln. 

Känner man oro inför undersökningen eller har speciella behov är det viktigt att prata med sin neurolog. Detta är information som är värdefull att skriva in i remissen till röntgenavdelningen. 

– Jag rekommenderar gärna att man som patient själv tar kontakt med röntgenavdelningen en tid innan undersökningen, fortsätter Anders von Heijne. Då kan man få mer information och diskutera praktiska detaljer. Generellt sett är det alltid bra att försöka komma i god tid. 

Efter magnetkameraundersökningen sänds bilderna digitalt tillsammans med ett utlåtande från röntgenläkaren till den remitterande neurologen. Det är neurologen som ger information om vad magnetkameraundersökningen visade och vad det kan betyda utifrån patientens sjukdomshistoria, nuvarande behandling och den fortsatta behandlingsplanen. 

Magnetkameraundersökningen är bara en pusselbit i helhetsbilden, men det är en mycket viktig pusselbit. 

Text: Ingela Andersson 

Biogen-11578 oktober 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18

Läs mer

"Jag har drömt om detta i många år"

En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.

Läs mer
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga

I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.

Läs mer
Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

Läs mer
Inflammationers skadliga effekter

Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..

Läs mer
Lagen som stärker patientens ställning i vården

Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 3

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Våra tankar påverkar kroppen

Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. 

Läs mer
Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet

En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.

Läs mer
Så fungerar MR

Undersökning med magnetkamera, MR, har använts sedan början av 1980-talet. Tekniken bygger på användningen av magnetfält och radiovågor. MR kan i jämförelse med andra tekniker skapa bra bilder av kroppsdelar som ligger omgärdade av ben. 

Läs mer
Stöd för unga med MS

Sedan april 2016 finns ett nytt team av diagnosstödjare för Neuroförbundets medlemmar – unga som har MS och som stödjer andra unga med MS. 

Läs mer
Så fungerar läkemedelsförsäkringen

Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.

Läs mer
Oklarheter kring tandvårdsstöd till MS-Patienter.

MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen. 

Läs mer
Att tänka på vid vaccination om man har MS

Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.

Läs mer
Jag ska sluta röka!

Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?

Läs mer
En bättre start på dagen

Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.

Läs mer
Spetspatienter hjälper vården att möta rätt behov

Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.

Läs mer
MS - en 200-årig historia del 2

Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.

Läs mer
MS – en 200-årig historia

Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik. 

Läs mer
MS mot en ljus framtid

Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS? 

Läs mer
Oklart om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS


Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS. 

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 1

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket – del 2

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Evidensbaserad sjukvård för säker och effektiv behandling

Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet. 

Läs mer
Rökning ökar risken för progressiv MS

Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.

Läs mer
Från provrör till färdigt läkemedel

Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.

Läs mer
Ökad risk för MS vid rökning

Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %. 

Läs mer