Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik. Mycket har hänt sedan sjukdomen upptäcktes, men läkemedel som kunde bromsa sjukdomsförloppet och en vårdstruktur för att omhänderta personer med MS – skulle komma långt senare.
Det här är den första delen av två om sjukdomen MS historia. Här tar vi upp tiden från det att sjukdomen upptäcktes i början av 1800-talet och de nästkommande hundra åren.
Redan i början av 1800-talet skrev fransmannen Augustus d´Este, sonson till kung George III av England och kusin till drottning Victoria, om det som retroaktivt diagnostiserats som MS i sin dagbok. Hans detaljerade beskrivningar av symtom och sjukdomens förlopp är så typiska att man menar i efterhand att det inte finns något tvivel om att det var MS fransmannen beskrev.
Ur Augustus dÉstes dagbok
»17 oktober 1827. Till min förvåning upptäckte jag en dag (i Venedig) en domning eller känselnedsättning i tinningen vid mitt vänstra öga. Vid Florens började jag se suddigt. Omkring 6 november försämrades sjukdomen så att jag såg alla föremål dubbelt. Varje öga hade sitt eget synfält. Dr Kissock antog att det berodde på gallan. Jag blev behandlad två gånger med blodiglar på tinningarna. Jag fick laxerkurer. Jag kräktes och blev åderlåten två gånger i armen. Vid ett tillfälle var det svårt att få blod. Sjukdomen i mina ögon lindrades, och föremålen såg åter ut som ett. Jag kunde gå ut och promenera.«
Sir Augustus dÉste var vid det här tillfället 32 år gammal.
Hans sjukdom övergick under senare delen av hans liv i en långsam progressiv form med överlappande skov, vilket bland annat ledde till förlorad funktion i armarna och de sista åren var han rullstolsburen. Sir Augustus dÉste avled 1848 vid 54 års ålder.
MS identifieras i Paris
Den kände franske neurologen Jean-Martin Charcot vid Salpêtrière-sjukhuset i Paris, upptäckte i samband med obduktioner 1860 att det kunde finnas hårda ärr (plack) i hjärnan och ryggmärgen hos avlidna personer som haft neurologisk sjukdom. Han kallade sin upptäckt multipel skleros (många ärrhärdar).
Charcot gjorde MS-observationer av sammanlagt 34 fall, varav 25 var kvinnor. Det stämmer väl överens med dagens könsfördelning, men inte med hur dåtidens könsfördelning beskrivs i andra rapporter där man återger en manlig dominans. På den här tiden uppfattades sjukdomen fortfarande som så pass ovanlig att den ”ej hade någon klinisk betydelse”.
1906 publicerade Marburg sin kända beskrivning av akut MS (som bygger på 22 akuta fall ) där han beskriver ett myelinotoxiskt ämne som orsakar nedbrytning av myelin i plack.
MS i Sverige
Också i Sverige finns beskrivningar av MS från senare delen av 1800-talet, men materialet är begränsat.
Den tidigast funna dokumentationen är från 1877 och visar fynd som Wising gjort hos en patient med egendomliga symtom av ”qvicksilfverförgiftning” som troddes bero på utspridd skleros i ryggmärgen och hjärnan.
Jäderholm hade redan 1869 beskrivit en 53-årig kvinnlig patient vars symtom stämde väl överens med MS, men någon diagnos presenterade han emellertid inte.
Den första mer omfattande dokumentationen av MS publicerades 1896. En artikel av S E Henschen ”Akut disseminerad ryggmärgsskleros med nevrit* efter difteri hos ett barn”.
I övrigt handlar svenska texter om MS från 1800-talet mest om olika sporadiska fallbeskrivningar.
Behandling med kvicksilversalva
Den äldsta medicinska läroboken där MS beskrivs mer utförligt är ”Lärobok i intern medicin” från 1916. Där återfinns MS, under rubriken ryggmärgssjukdomar, som ”sclerosis disseminata” och beskrivs som en kronisk, under decennier fortlöpande sjukdom som fortskrider med varierande hastighet och som ofta har episoder av tillfällig förbättring.
Den behandling som föreslås är framförallt vila, men även bad och massage. Som tänkbara behandlingsmöjligheter benämns även röntgenstrålning av ryggraden, arsenik, kvicksilversalva och jodkalium eller jodnatrium i små doser.
Detta är exakt hundra år sedan.
Värdefulla idéer redan på 1800-talet
Det kan idag verka helt galet att man behandlade folk med blodiglar och arsenik. Men det fanns trots allt redan tidigt viktiga tankar och teorier. Man spekulerade till exempel om kopplingen till infektion, något man än idag diskuterar.
Kopplingen mellan MS och inflammation, som ligger till grund för dagens moderna behandlingar, diskuterades faktiskt så tidigt som på 1800-talet.
Trots den tidiga klokheten angående sjukdomen MS skulle det ändå dröja cirka 150 år från det att MS upptäcktes, tills det kom någon behandling som inte bara lindrade symtomen, utan som även kunde bromsa sjukdomsförloppet.
I nästa del av artikelserien kan du läsa om vad som hände de påföljande hundra åren och fram tills idag, när det kommer till kunskap, behandling, diagnos och synen på sjukdomen.
* nevrit = neurit, det vill säga nervinflammation
Text: Louise Candert
Biogen-11578 oktober 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18
Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.
Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.
Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS?
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.
Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.
Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen..
En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.
Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..
Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.
Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?
Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.
Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS.
Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.
Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?
Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse.
Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS.
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet.
Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.
Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet.
Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %.
RIS vid MS skulle man förenklat kunna beskrivas som MS utan symtom. RIS står för Radiologically isolated syndrome och brukar upptäckas av en slump när man gör MR för att utreda någon annan sjukdom som till exempel migrän.
Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..
Sedan april 2016 finns ett nytt team av diagnosstödjare för Neuroförbundets medlemmar – unga som har MS och som stödjer andra unga med MS.
Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.
MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen.
Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..
Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..
En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.
I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.
Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.
Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och har en immunmodulerande behandling inte kan ta och varför, vilka vaccin du kan ta och hur rekommendationerna ser ut.