MS - en 200-årig historia del 2


Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.

Det här är den andra och sista delen om sjukdomen MS historia. Här tar vi upp de senaste hundra åren – från det att behandling med kvicksilversalva användes i början av 1900-talet till dagens moderna behandlingar.

På 1940-talet började man emellertid utveckla träningsprogram för personer med MS. Under 70- och 80-talet ändrade man synsätt igen och menade att det var skadligt att träna med MS. Särskilt i samband med skov. Man trodde att träning förvärrade symtom och sjukdomsförlopp och därmed rekommenderades inte personer med MS att träna.

Så sent som på 1950-talet fanns även en uppfattning bland läkarkåren om att graviditet skulle kunna utlösa en försämring i kvinnans MS-sjukdom. Därmed avråddas kvinnor med MS från att bli gravida.

Nya läkemedel
Först under 1980-talet började forskningen om multipel skleros att ta fart. Den behandling som erbjöds vid den här tiden var med metylprednisolon och kortison. I Sverige hade man dock en restriktiv hållning till steroidbehandling av MS, då man bedömde att riskerna med att frekvent använda steroider i gängse höga doser vid MS, inte kunde motiveras utifrån de blygsamma effekterna.
Fortfarande saknas således möjlighet att påverka sjukdomens förlopp.
År 1995 fick MS-forskningen sitt stora genombrott med den första behandlingen som kunde bromsa sjukdomsförloppet, ett interferon.

Interferonernas intåg
Under 90-talet introducerades så många som tre interferoner på marknaden. Utöver dessa fanns även glatirameracetat sedan i början av 2000-talet. Dessa läkemedel, som alla används idag, ges som injektioner och kan minska antalet inflammatoriska attacker på nervsystemet. Trots att antalet skov bara minskas med en tredjedel jämfört med obehandlade patienter har en studie på svenska patienter visat att de här läkemedlen kan fördröja tiden för patienter att nå den fas av sjukdomen där man försämras även utan skov.
Trots interferonernas intåg på marknaden fanns det dock fortfarande ett stort behov av effektivare läkemedel.
Ett drygt decennium efter det att den första bromsmedicinen sattes på marknaden kom en ny typ av läkemedel, en så kallad monoklonal antikropp. Den verkar genom att hindra immuncellerna att ta sig in i det centrala nervsystemet för att där skada nervtrådarna. Idag har fler monoklonala antikroppar introducerats samt ytterligare bromsmediciner som dessutom kan tas som tablett.

Vårdstrukturen ändrades
I mitten av 90-talet började även nya krav ställas på MS-vården. Tidig diagnostik blev viktig men också att personer med MS skulle få möjlighet att diskutera olika behandlingsalternativ med en neurolog.
Det här ledde till att MS-vården började utvecklas. Tidigare fanns ingen fastställd struktur för omhändertagandet av patienten. Nu skapades det ett nationellt nätverk, riktlinjer togs fram, patientinformation skapades, MS-sjukskötersketjänsten inrättades och klinikerna började delta i olika MS-studier.

Ställa diagnos
För att kunna ställa diagnos har olika kriteriesammanställningar använts genom åren.  Under många år var Schumacherkriterierna från 1965 de vanligast använda. De var enbart baserade på kliniska fynd. Kriterierna modifierades senare till de så kallade Poserkriterierna som kom 1983 för att kunna utnyttja också laboratorieundersökningar (särskilt från undersökning av ryggmärgsvätska) och från magnetkameraundersökningar. Poserkriterierna var de internationellt mest använda tills de idag etablerade McDonaldkriterierna kom 2001. De har sedan reviderats både 2005 och 2010.
McDonaldskriterierna går ut på att resultat av MR i stor utsträckning kan räcka för att diagnostisera MS på basen av ett återfall.
 

Här står vi idag
I dagsläget vet man fortfarande inte mycket om mekanismen bakom utvecklingen av MS. Man tror att MS uppstår som ett resultat av både omgivningsfaktorer och ärftliga faktorer.
Man vet däremot mycket mer om hur sjukdomen fungerar och hur man kan leva för att må bättre med MS. Som till exempel att det är bra att motionera, att rehabilitering har effekt och att det inte finns något som hindrar en kvinna med MS att bli gravid och föda barn. Sjukdomen påverkar inte fertiliteten och det finns ingen ökad risk för försämring under graviditet – många mår tvärtom bättre och har färre skov när de är gravida. Man har dock en högre risk för skov efter förlossningen.

Trots att det tog sin tid att forska fram relevanta mediciner finns idag 13 olika läkemedel som bromsar sjukdomens förlopp (bromsmediciner) och flera läkemedel som lindrar symtomen av MS (symtomlindrare) på marknaden. Ännu finns inget läkemedel som kan bota MS. Men intensiv forskning pågår och nu får framtiden utvisa vilket som blir nästa stora genombrott i MS-sjukdomens historia.
 

Text: Louise Candert

 

Biogen-11578 oktober 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18

Läs mer

Spetspatienter hjälper vården att möta rätt behov

Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.

Läs mer
MS – en 200-årig historia

Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik. 

Läs mer
MS mot en ljus framtid

Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS? 

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 1

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket – del 2

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Från provrör till färdigt läkemedel

Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.

Läs mer
Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

Läs mer
Magnetkameran avslöjar omärkbara förändringar

Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen..

Läs mer
"Jag har drömt om detta i många år"

En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.

Läs mer
Inflammationers skadliga effekter

Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..

Läs mer
Att tänka på vid vaccination om man har MS

Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.

Läs mer
Jag ska sluta röka!

Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?

Läs mer
Mer motivation till rehab med terapihund

Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.

Läs mer
Hälsosam livsstil med MS

Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS. 

Läs mer
En bättre start på dagen

Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.

Läs mer
Få bukt med SÖTSUGET

Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?

Läs mer
Vår kroniska sjukdom förenar oss

Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse. 

Läs mer
Oklart om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS


Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS. 

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 3

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Evidensbaserad sjukvård för säker och effektiv behandling

Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet. 

Läs mer
Rökning ökar risken för progressiv MS

Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.

Läs mer
Våra tankar påverkar kroppen

Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. 

Läs mer
Ökad risk för MS vid rökning

Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %. 

Läs mer
RIS – MS utan symptom

RIS vid MS skulle man förenklat kunna beskrivas som MS utan symtom. RIS står för Radiologically isolated syndrome och brukar upptäckas av en slump när man gör MR för att utreda någon annan sjukdom som till exempel migrän.

Läs mer
5 saker man inte vill höra på jobbet när man lever med MS

Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..

Läs mer
Så fungerar läkemedelsförsäkringen

Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.

Läs mer
Oklarheter kring tandvårdsstöd till MS-Patienter.

MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen. 

Läs mer
Lagen som stärker patientens ställning i vården

Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..

Läs mer
Hur söker MS-patienten information?

Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..

Läs mer
Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet

En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.

Läs mer
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga

I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 1

Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS - del 2

Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och har en immunmodulerande behandling inte kan ta och varför, vilka vaccin du kan ta och hur rekommendationerna ser ut.  

Läs mer