MS mot en ljus framtid

Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS? Neurologen och överläkaren Björn Hedström har kikat in i kristallkulan och berättar här vad han tror om framtiden för sjukdomen multipel skleros.

För bara 30 år sedan fanns inget att göra vid en MS-diagnos. Nu kan man i princip stänga av inflammationen. Med läkemedlen mot de inflammatoriska processerna kan man också skjuta upp handikapputvecklingen (som mäts med EDSS-skalan). Det berättar neurolog och internmedicinare Björn Hedström som jobbar på Hälsostaden, Ängelholms sjukhus. Han menar vidare att man är bra på inflammationer men inte så bra på neurodegeneration (nedbrytning av hjärnan).

- Vi längtar efter läkemedel som bromsar hjärndegenerationen, säger han och påpekar vidare att dagen då man knäcker den frågan kanske man kommer hitta läkemedel för både Parkinsons sjukdom, ALS och progressiv MS.

Nästa steg
Björn Hedström menar att nästa steg i MS-forskningen är att man kommer kunna mäta neurofilament med ett vanligt blodprov. Neurofilament stiger till exempel vid skov, men inte vid pseudoskov. Det gör att det enkelt går att särskilja skov från pseudoskov och att man inte behöver behandla pseudoskov med kortison.

Det finns eventuellt behandlingar som enbart kommer behöva ges vid ett par tillfällen, vilket är en stor vinst för patienten menar Björn Hedström, och syftar till att patienten slipper bli påmind om MS genom att ta/få behandling löpande. Men vi är inte där än, menar han vidare, det finns frågetecken. Biverkningar är ett sådant.

Björn Hedström nämner också stamcellstransplantation (egna stamceller tas ut, renas och sprutas in i igen), men att det finns en del patienter av dem som genomgått stamcellstransplantation som får skov igen efter transplantationen.

Bot mot MS?

- Jag tror att det kommer finnas bot för vissa patienter, säger Björn Hedström.

Han menar att vi känner till att immunförsvaret reagerar på myelinet och att det ser olika ut i olika immunsystem, det vill säga hos olika personer. Han säger att världen hela tiden lär sig mer om immunsystemet och att en dag kommer någon koppla ihop två eller flera komponenter som gör att vi kan bota MS.

- Jag tror att vi kommer kunna avläsa vad som är fel i immunsystemet och styra behandlingen efter det.

Du menar individuell behandling?

- Ja, det är bättre än att alla får samma behandling.

Men Björn Hedström påpekar att det förutsätter att de får fortsätta med sin forskning. Det kostar att bedriva forskning och Sverige är bara en liten del av hela världen. I USA har man till exempel minskat anslagen till NIH (national Institute of Health).

- Om vi skulle få pengarna för två kärnvapen till vår forskning, så är vi hemma, säger han.

Så kan du påverka själv
För dig som undrar vad man kan göra själv för att minska risken att få MS, har Björn Hedström några grundläggande råd som alla bottnar i en sund livsstil. Ju sundare man lever ju bättre, är hans devis.

Detta kan du göra för att minska risken att få MS:

• Inte röka  
• Vistas i solen (för att kroppen ska bilda D-vitamin) men utan att bränna dig
• Se till att få i dig D-vitamin och andra vitaminer
• Var aktiv och gärna utomhus
• Inte glömma vardagsmotionen (tänk till exempel att hissen är nödutgången och trappan den vanliga utgången)

Det har diskuterats att övervikt under tonåren skulle vara en bidragande faktor till MS, men Björn Hedström menar att det är viktigare att vara fysiskt aktiv än att jaga kilo. Hellre vara vältränad och överviktig än smal och otränad.

Bromsa progressionen
På frågan om man kan göra något själv för att bromsa sjukdomsförloppet menar Björn Hedström återigen att man inte ska röka. Han nämner också D-vitamin, man vet inte säkert men man tror att det spelar stor roll.

Vidare behöver man vara rättnärd och ha alla byggstenar som kroppen behöver för att bygga upp sitt immunförsvar.

- Lite tråkigt, men man ska vara lagom. Kroppen behöver vara i balans, sova gott och utsättas för lagom med stress, säger neurologen Björn Hedström.

Text: Louise Candert

Biogen-11578 oktober 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18