Evidensbaserad sjukvård för säker och effektiv behandling


Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet. I denna fastställs bland annat att all hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I stället för ”vetenskap och beprövad erfarenhet” brukar man ofta använda begreppet evidens. En av flera viktiga grundpelare i evidensbaserad sjukvård är kliniska prövningar. Vid en klinisk prövning försöker man bevisa en effekt av en viss behandling, det kan vara ett läkemedel eller annan form av medicinsk insats till exempel fysioterapi.
– Kliniska studier kan ha väldigt olika kvalitet, berättar Fredrik Piehl, professor i neurologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Högst rankade är randomiserade, kontrollerade prövningar. Storleken på studien har också betydelse, alltså hur många patienter som har studerats.
Randomisering innebär att patienterna slumpmässigt har delats in i flera grupper och kontrollerad innebär att dessa patientgrupper har fått olika behandling som sedan jämförs. På detta sätt kan man undvika att få fram resultat som kan bero på den s.k. placeboeffekten.

 

Riktlinjer som hjälpmedel för sjukvården

Genom att systematiskt samla in och kvalitetsgranska olika kliniska prövningar kan man få fram ett sammanvägt resultat som eventuellt kan ge evidens, eller bästa tillgängliga bevis, för en viss frågeställning. Och det är utifrån denna bedömning som evidensbaserade riktlinjer tas fram.

– Det finns olika instanser som utarbetar behandlingsriktlinjer, fortsätter Fredrik Piehl. Bland annat finns ett oberoende nätverk, Cochrane Collaboration, vilket bygger på enskilda initiativ från forskare över hela världen. Mer än 10.000 frivilliga ingår i nätverket gör systematiska granskningar av publicerade studier.
Det finns även olika nationella eller internationella vårdinstitut som gör motsvarande arbete och tar fram riktlinjer för olika sjukdomstillstånd. I Sverige finns exempelvis SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som har i uppdrag att utvärdera metoder som används i vården, både sådana som är etablerade och nya. Utifrån aktuell och välgjord forskning tar man reda på vilken medicinsk effekt olika metoder har, om det finns några risker och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna.
Socialstyrelsen kan också utarbeta riktlinjer och bland annat har man nu fått uppdraget att utveckla nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom. På landstingsnivå görs också bedömningar, där expertkommittéer utvärderar olika effekter av behandling och ger förslag på vilka som bör prioriteras.
– Riktlinjerna är förslag på behandlingar som bör användas, men de är inte tvingande, förklarar Fredrik Piehl. Patienter är individer och de enskilda behoven kan se väldigt olika ut.

 

Studier på olika MS-former

Kliniska studier kan antingen göras på uppdrag av läkemedelsföretag, men ett stort antal görs också på initiativ från sjukvården eller universiteten. I Sverige har antalet kliniska studier sjunkit mellan åren 2007 och 2013, enligt IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien), och fram för allt är det kliniska studier sponsrade av läkemedelsföretagen som minskat.
– MS har varit och är fortfarande ett forskningsintensivt område, konstaterar Fredrik Piehl. Jag tror dock att toppen har nåtts. Idag finns bättre läkemedel än tidigare, så det har blivit svårare att rekrytera patienter till studierna.
Detta gäller framför allt skovvis förlöpande MS. För sekundärprogressiv MS finns fortfarande ingen riktigt effektiv behandling. De två MS-formerna är dock delvis överlappande sjukdomar, så det finns en hel del patienter i senare faser av MS-sjukdomen som tar bromsmedicin, även om det inte finns något starkare evidens för läkemedelsbehandling.
– Det görs en del kliniska studier på patienter med sekundärprogressiv MS, men ofta är inklusionskriterierna högt ställda, fortsätter Fredrik Piehl. Patienterna ska vara inom ett visst åldersintervall, ha haft sjukdomen i ett visst antal år och funktionsnedsättningen får inte vara för stor, så det är inte lika många patienter som kan bli aktuella för att delta i prövningarna.
Vid sekundärprogressiv MS har man inte lyckats hitta lika tydliga effektmått, som vid skovvis förlöpande MS, där man kan utvärdera antalet skov eller magnetkameraförändringar. Den degenerativa processen vid sekundärprogressiv MS går dessutom långsamt och därför blir de kliniska studierna tidsmässigt utdragna.

 

Läkemedelsstudier – för vem är de viktiga?

Läkemedelsföretagen har förstås intresse av att vetenskapligt få prövat att nya läkemedelskandidater är effektiva och säkra för en viss indikation – utan kliniska studier kan de inte godkännas som läkemedel och får inte lov att marknadsföras eller säljas.
För sjukvården är det intressant att det utvecklas bättre läkemedel, för då kan man leverera bättre vård. Nya läkemedel är ofta dyra läkemedel och då vill man säkert veta att de kan göra mer än en marginell skillnad för patienten.
– Att vara med och genomföra kliniska studier ger även sjukhuset kunskap och praktisk erfarenhet om nya behandlingar på ett tidigt stadium, förklarar Fredrik Piehl. Det innebär att man snabbt kan erbjuda nya behandlingar till patienter, så snart dessa har blivit godkända. När det gäller MS vet vi att tid kan få samhällsekonomiska konsekvenser, då de indirekta kostnaderna (t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning eller personlig assistans) i sjukdomens senare skede är så höga.
Patienterna kan också uppleva fördelar av att delta i en klinisk studie. Bland annat får man en väldigt tät och regelbunden kontakt med sjukvården, och det har visat sig att personer som deltar i kliniska studier får en större förståelse och kunskap om sjukdomen.
Kliniska läkemedelsstudier har slutligen en stor betydelse, eftersom de som sagt ger kunskap som gör det möjligt att ta fram evidensbaserade riktlinjer för sjukvården. Vilket i sin tur ökar patientsäkerheten och bidrar till ett effektivt utnyttjande av sjukvårdens resurser.

 

Biogen-24049 maj 2020
Senast uppdaterad: 2021-02-18


Läs mer

Att tänka på vid vaccination om man har MS

Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.

Läs mer
Jag ska sluta röka!

Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?

Läs mer
En bättre start på dagen

Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.

Läs mer
Oklart om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS


Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS. 

Läs mer
Rökning ökar risken för progressiv MS

Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.

Läs mer
Lagen som stärker patientens ställning i vården

Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..

Läs mer
Mer motivation till rehab med terapihund

Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.

Läs mer
Hälsosam livsstil med MS

Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS. 

Läs mer
Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet

En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.

Läs mer
Få bukt med SÖTSUGET

Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?

Läs mer
Vår kroniska sjukdom förenar oss

Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse. 

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS – del 1

Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS - del 2

Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och har en immunmodulerande behandling inte kan ta och varför, vilka vaccin du kan ta och hur rekommendationerna ser ut.  

Läs mer
Spetspatienter hjälper vården att möta rätt behov

Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.

Läs mer
MS - en 200-årig historia del 2

Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.

Läs mer
MS – en 200-årig historia

Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik. 

Läs mer
MS mot en ljus framtid

Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS? 

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 1

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket – del 2

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 3

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Från provrör till färdigt läkemedel

Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.

Läs mer
Våra tankar påverkar kroppen

Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. 

Läs mer
Ökad risk för MS vid rökning

Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %. 

Läs mer
Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

Läs mer
5 saker man inte vill höra på jobbet när man lever med MS

Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..

Läs mer
Så fungerar läkemedelsförsäkringen

Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.

Läs mer
Oklarheter kring tandvårdsstöd till MS-Patienter.

MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen. 

Läs mer
Hur söker MS-patienten information?

Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..

Läs mer
Magnetkameran avslöjar omärkbara förändringar

Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen..

Läs mer
"Jag har drömt om detta i många år"

En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.

Läs mer
Inflammationers skadliga effekter

Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..

Läs mer
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga

I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.

Läs mer