Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

En av immunsystemet viktigaste uppgifter är att skydda oss från infektioner. Försvaret pågår dygnet runt och en stor del av uppgiften ligger hos de vita blodkropparna, eller leukocyterna. Det finns många olika slags vita blodkroppar och de verkar på olika sätt för att ge ett så komplett skydd som möjligt.

– Immunförsvaret delas in i det medfödda och det specifika försvaret, berättar Charlotte Dahle, överläkare på neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Det medfödda försvaret är kroppens första försvarslinje och reagerar direkt på de flesta bakterier genom att känna igen strukturer på deras yta.

Det medfödda försvaret består bland annat av vita blodkroppar som kan oskadliggöra bakterierna genom att sluka dem. Därför kallas denna grupp av vita blodkroppar fagocyter, vilket kommer från grekiska och betyder ”cellätare”. Den första linjens försvar med fagocyterande celler och en rad signalsubstanser kan även reglera inflammation och signalera till det adaptiva försvaret, så att produktion av antikroppar och aktivering av lymfocyter kommer igång.

 

Lär sig känna igen faran

Det adaptiva immunförsvaret består av en stor repertoar av vita blodkroppar som kallas lymfocyter och kan känna igen i stort sett alla främmande proteiner som vi utsätts för. Lymfocyterna känner igen korta bitar av proteiner som finns på ytan eller inuti främmande ämnen och kan även komma ihåg om de har mött en speciell bakterie eller virus tidigare. Lymfocyterna blir därmed specialiserade på ett visst smittämne och det är denna inlärningsförmåga som utnyttjas vid vaccinationer.

– Eftersom delar av våra kroppsegna proteiner kan likna delar hos det som är främmande kan det ibland vara en svår uppgift att skilja mellan vad som är främmande och vad som är kroppseget, fortsätter Charlotte Dahle. Det är helt normalt att immunförsvaret kan ”se” och känna igen kroppsegen vävnad, men vanligtvis utlöser det inte någon inflammation. Vid många autoimmuna sjukdomar reagerar dock det adaptiva immunförsvaret på och angriper den egna kroppsvävnaden. På samma sätt kan de flesta människors immunförsvar även ”se och känna igen myelin, som är den fettrika vävnad som omsluter nervtrådar, men vid MS uppfattar immunsystemet felaktigt myelinet som något främmande som ska angripas, vilket leder till inflammation med risk för nervskada som följd.

 

Ett ständigt krig i kroppen

De vita blodkropparna cirkulerar ständigt runt i blodbanan och lymfkärl, och därifrån kan de ta sig ut i olika vävnader för att kontrollera att där inte finns något främmande eller farligt som behöver attackeras. När vi först utsätts för något okänt främmande, förs det vidare till närmsta lymfkörtel där beslutet fattas om det adaptiva immunförsvaret ska aktiveras för att attackera ämnet med lymfocyter och antikroppar eller ej. Aktiverade lymfocyter kan sedan styra den fortsatta inflammationen och en undergrupp av lymfocyter kan döda det främmande direkt.

– Denna ständiga immunövervakning är oerhört viktig, förklarar Charlotte Dahle, och ett exempel på det kan vi se hos personer som får immundämpande behandling, exempelvis vid cancer eller efter transplantationer. Dessa patienter blir ofta sårbara för infektioner.

Det finns en lång rad ärftliga tillstånd med immunbrist, varav de flesta inte behöver vara allvarliga, men undantag finns. Varje år föds ett par barn i Sverige som helt saknar fungerande lymfocyter och därmed ett fungerande immunförsvar. Förr hade man ingen möjlighet att behandla dem, utan enda sättet för överlevnad var genom att leva i steril miljö för att skyddas från infektioner. I dag kan en benmärgstransplantation med stamceller från en frisk individ, ge dem ett nytt immunsystem och rädda dem till ett normalt liv.

– Det pågår ett ständigt krig i kroppen och det är tack vare immunsystemet som vi kan hålla oss i stort sett friska, avslutar Charlotte Dahle. 

Biogen-32398 februari 2021
Senast uppdaterad: 2021-02-18


Läs mer

Magnetkameran avslöjar omärkbara förändringar

Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen..

Läs mer
"Jag har drömt om detta i många år"

En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.

Läs mer
Spetspatienter hjälper vården att möta rätt behov

Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.

Läs mer
MS - en 200-årig historia del 2

Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.

Läs mer
MS – en 200-årig historia

Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik. 

Läs mer
MS mot en ljus framtid

Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS? 

Läs mer
Inflammationers skadliga effekter

Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 1

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket – del 2

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Från provrör till färdigt läkemedel

Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.

Läs mer
Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet

En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.

Läs mer
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga

I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.

Läs mer
RIS – MS utan symptom

RIS vid MS skulle man förenklat kunna beskrivas som MS utan symtom. RIS står för Radiologically isolated syndrome och brukar upptäckas av en slump när man gör MR för att utreda någon annan sjukdom som till exempel migrän.

Läs mer
Att tänka på vid vaccination om man har MS

Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.

Läs mer
Jag ska sluta röka!

Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?

Läs mer
5 saker man inte vill höra på jobbet när man lever med MS

Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..

Läs mer
Mer motivation till rehab med terapihund

Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.

Läs mer
Hälsosam livsstil med MS

Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS. 

Läs mer
En bättre start på dagen

Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.

Läs mer
Få bukt med SÖTSUGET

Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?

Läs mer
Vår kroniska sjukdom förenar oss

Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse. 

Läs mer
Stöd för unga med MS

Sedan april 2016 finns ett nytt team av diagnosstödjare för Neuroförbundets medlemmar – unga som har MS och som stödjer andra unga med MS. 

Läs mer
Oklart om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS


Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS. 

Läs mer
Så fungerar läkemedelsförsäkringen

Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.

Läs mer
Oklarheter kring tandvårdsstöd till MS-Patienter.

MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen. 

Läs mer
Lagen som stärker patientens ställning i vården

Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..

Läs mer
Hur söker MS-patienten information?

Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 3

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Evidensbaserad sjukvård för säker och effektiv behandling

Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet. 

Läs mer
Rökning ökar risken för progressiv MS

Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.

Läs mer
Våra tankar påverkar kroppen

Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. 

Läs mer
Ökad risk för MS vid rökning

Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %. 

Läs mer