Liten vaccinskola för dig med MS Del 1 av 2

Vaccinet upptäcktes för 225 år sedan av den engelske byläkaren Edward Jenner. Till en början fanns en stor skepsis till upptäckten, men när det blev uppenbart att vaccinet fungerade blev tonen en annan.

Här berättar vi hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I den andra delen kommer vi fördjupa oss lite mer i vad som gäller för dig som har MS.

Det första vaccinet uppfanns av den engelske byläkaren Edward Jenner 1796. Han hörde bönderna berätta att man inte kunde få smittkoppor om man hade haft kokoppor (som är en ofarlig sjukdom). Jenner blev nyfiken och infekterade en 8-årig pojke med kokoppor och sex veckor senare med smittkoppor. Året var 1796 och pojken förblev frisk.

Under 1700-talet dog 60 miljoner människor av smittkoppor i Europa. Till en början fanns ett stort motstånd mot vaccination. Men i och med att vaccinet mot smittkoppor fungerade så framgångsrikt, tystnade skeptikerna och Jenner blev berömd för sin upptäckt. I Sverige blev det obligatoriskt att vaccinera mot smittkoppor 1816. Smittkopporna utrotades 1980 och blev den första sjukdomen att utrotas globalt med hjälp av vaccin. Idag finns en rad olika vaccin som ger skydd mot många olika sjukdomar.

 

 

Ordet vaccination kommer från det latinska ordet vacca som betyder ko (kokoppor).

 

 

Olika typer av vaccin – så fungerar de

Det finns olika sätt att tillverka vaccin.

I den äldsta typen av vaccin finns en liten mängd av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen, men viruset/bakterien är så pass försvagat att man inte får sjukdomen man vaccinerat sig mot. Vaccinet kallas levande försvagat. En annan av de äldre typerna av vaccin som är de inaktiverade eller avdödade vaccinen. De tillverkas av virus eller bakterier som avdödats med värme eller på kemisk väg.

På senare tid har man börjat använda vacciner som framställs på andra sätt och där man tar hjälp av cellerna i det området man givit vaccinet. Ett exempel är vaccin som tillverkas med rekombinant DNA-teknik. Denna typ av vaccin började man tillverka på 1980-talet. Vaccinet tillverkas genom att en gen för ett antigen sätts in i celler eller bakterier. Genom att odla dessa börjar de producera det önskade antigenet som sedan kan renas fram till ett vaccin.

På 1990-talet gjordes en ny upptäckt, DNA-vaccinet. Det innebär att man injicerar en bit DNA som kodar för ett viralt eller bakteriellt antigen. När DNA:t tas upp i kroppens celler ska det styra produktionen av antigenet och i sin tur ge upphov till ett immunförsvar. Tillverkning av den här typen av vaccin är billig och snabb, men än finns inget DNA-vaccin godkänt för människor. Tekniken testas i flera olika kliniska prövningar.

En annan typ av vaccin man forskar på under senare tid är RNA-vaccin. Tekniken för att ta fram vaccinet påminner om DNA-vaccin och startar med produktion av DNA, vilket sedan omvandlas enzymatsikt till RNA. RNA behöver inte komma in i cellkärnan, till skillnad mot DNA-vaccin, utan det räcker med att RNA tas upp i cytoplasman.

Till sist finns även en vaccintyp som kallas virusvektorvaccin och som bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin. I det här fallet finns genen för antigenet inbyggt i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar.

I vissa fall ingår adjuvans i vaccinet. Det är ett ämne som ibland tillsätts till vaccin för att förstärka kroppens immunförsvar och förmåga att bilda antikroppar mot ingående antigen. Adjuvans är exempelvis vanligt i vaccin som är tillverkade med rekombinant DNA-teknik.

 

Vad händer i kroppen vid en vaccination?

När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med delarna av viruset/bakterien som finns i vaccinet reagerar det på samma sätt som om man blivit smittad. Immunförsvaret börjar bilda speciella celler och antikroppar som behövs för att skydda mot de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen. Det kan ta några veckor innan ett skydd har etablerats. När man sedan kommer i kontakt med sjukdomen som man vaccinerats mot minns immunförsvaret hur det ska göra för att bilda de antikroppar och försvarsceller som behövs och klarar då att bli av med sjukdomen utan att man blir sjuk.

De flesta vaccin behöver man ta flera gånger för att få ett så bra skydd som möjligt.

 

Influensavaccin – det vanligaste vaccinet

Det vanligaste använda vaccinet är vaccin mot säsongsinfluensa. Eftersom viruset muterar, det vill säga ändrar sig (ytterst lite) från säsong till säsong, måste man göra en ny version av vaccinet varje år. Det finns olika typer av influensavacciner men det vanligaste är att influensavaccinen innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram ur befruktade hönsägg och sedan avdödats (de hör alltså till de avdödade vaccinen). Virusproteinerna renas sedan fram. Äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa började användas på 1940-talet och sedan dess har de givits till flera miljarder människor. Varje år används 350 miljoner hönsägg välden över för att tillverka influensavaccin.

 

Vaccin mot covid-19

Det går nästan inte att prata om vaccin utan att nämna vaccin mot covid-19, som under en stor del av 2020 och 2021 varit samtalsämnet på allas läppar. I början av 2021 var över 200 olika vaccinkandidater under utveckling och cirka 75 testades på människor i kliniska studier. Ett mindre antal vaccin mot covid-19 fanns redan på marknaden. Aldrig tidigare har så många vaccinprojekt startats så snabbt som det har gjorts för att skydda mot smitta av SARS-CoV-2-virus (det virus som ger covid-19).  De vaccin som finns på marknaden i början av 2021 är RNA-vaccin och virusvektorvaccin.

 

Alla kan inte vaccinera sig

Detta ovan gäller vid ett normalt fungerande immunförsvar. Men det finns tillfällen då immunförsvaret är nedsatt och det inte fungerar som ovan, då man kanske inte kan bygga upp något skydd eller att man blir sjuk av vaccin. Ett sådant tillfälle kan vara om man står på en immunmodulerande behandling, det vill säga en behandling som påverkar immunförsvaret. (2) Flera av de behandlingar som ges vid MS är just immunmodulerande. I nästa del tar vi bland annat upp vad vaccination innebär för dig som har MS och står på en immunomodulerande behandling och vilka vaccin du absolut inte ska ta.

>> Liten vaccinskola för dig med MS – del 2 

 

Enkel översikt över olika vaccin-typer

 

Vaccintyper

Exempel på vaccin


Levande försvagat vaccin


MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund)

VZV (vattkoppsvirus)/herpes zoster (bältros)

Gula febern

Tuberkulos (BCG)

Rotavirus

Tyfoid

 

Det första vaccinet mot smittkoppor var ett levande försvagat vaccin.

 


Inaktiverat/avdödat vaccin


Polio och TBE-vaccin

Inaktiverade toxiner från bakterier: difteri- och stelkrampsvaccin

Influensavaccin

 


Vaccin framställda med rekombinant DNA-teknik

 


Hepatit B-vaccin och vaccin mot humant papillomvirus (HPV)


DNA-vaccin

 


Det finns inga DNA-vaccin godkända för människor i dagsläget


RNA-vaccin

 


Covid-19


Virusvektorvaccin

 


Ebola och covid-19

Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Svenska MS-Sällskapet

Läs mer

Att tänka på vid vaccination om man har MS

Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.

Läs mer
Jag ska sluta röka!

Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?

Läs mer
Mer motivation till rehab med terapihund

Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.

Läs mer
Hälsosam livsstil med MS

Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS. 

Läs mer
Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet

En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.

Läs mer
En bättre start på dagen

Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.

Läs mer
Få bukt med SÖTSUGET

Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?

Läs mer
Vår kroniska sjukdom förenar oss

Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse. 

Läs mer
Oklart om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS


Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS. 

Läs mer
Evidensbaserad sjukvård för säker och effektiv behandling

Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet. 

Läs mer
Rökning ökar risken för progressiv MS

Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.

Läs mer
Liten vaccinskola för dig med MS - del 2

Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och har en immunmodulerande behandling inte kan ta och varför, vilka vaccin du kan ta och hur rekommendationerna ser ut.  

Läs mer
5 saker man inte vill höra på jobbet när man lever med MS

Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..

Läs mer
Stöd för unga med MS

Sedan april 2016 finns ett nytt team av diagnosstödjare för Neuroförbundets medlemmar – unga som har MS och som stödjer andra unga med MS. 

Läs mer
Så fungerar läkemedelsförsäkringen

Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.

Läs mer
Oklarheter kring tandvårdsstöd till MS-Patienter.

MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen. 

Läs mer
Lagen som stärker patientens ställning i vården

Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..

Läs mer
Hur söker MS-patienten information?

Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..

Läs mer
Spetspatienter hjälper vården att möta rätt behov

Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.

Läs mer
MS - en 200-årig historia del 2

Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.

Läs mer
MS – en 200-årig historia

Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik. 

Läs mer
MS mot en ljus framtid

Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS? 

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 1

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket – del 2

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Om Läkemedelsverket - del 3

I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?

Läs mer
Från provrör till färdigt läkemedel

Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.

Läs mer
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga

I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.

Läs mer
Våra tankar påverkar kroppen

Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet. 

Läs mer
Ökad risk för MS vid rökning

Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %. 

Läs mer
Immunsystemet – så funkar det

Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.

Läs mer