Må-bra-rutiner
Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.
Vi börjar ”våra må-bra-rutiner” med hur man kan starta dagen bättre och sätta en positiv prägel på den genom goda morgonrutiner. Till hjälp har vi bland annat Kristin Kaspersens bok "Good morning."
Morgonen inleder dagen och hur den blir brukar kunna sätta sin prägel på resten av dagen. Börjar man med att försova sig, tenderar resten av dagen att bli i ofas. Är man morgontrött inleds lätt dagen med ett antal snoozningar, allt för att få sova några minuter till. Minuter som sedan saknas och leder till en stressig start på dagen.
Att ge sig själv en bra start på dagen
Men hur dagen ska starta kan man själv påverka och förändra genom att skapa sig en bättre morgonrutin som grundas i vad man själv behöver och mår bra av. Allt utgår ifrån dig. Hur känner du dig när du vaknar? Kanske fatigue är extra jobbigt på morgonen? Kanske tar det tid för musklerna att komma igång och vakna?
För att ens kunna skapa en lugnare och bättre morgonrutin kanske du behöver göra lite strukturella förändringar. Att byta så att partnern lämnar barnen på morgnarna och/eller att prata med din arbetsgivare och be att få börja senare kan vara faktorer som kan underlätta.
En bra början är oavsett att vara snäll och förlåtande mot sig själv. Du är OK hur du än mår när klockan ringer.
Från morgonsur till morgonglad
Programledaren Kristin Kaspersen trivdes inte med sina stressiga morgnar och efter en tids sjukskrivning för stress blev första steget för henne att ändra sina morgonrutiner. Hon har alltid varit en morgontrött person, men morgontrött och morgonsur har med nya morgonrutiner blivit morgontrött och morgonglad.
Hon började med att gå upp en timme tidigare på morgonen för att få en bra start på dagen. Och för att skapa ytterligare förutsättningar för en bättre morgon, förbereder hon allt på kvällen. Hon städar upp, lägger fram kläder, packar väskan och dukar fram till frukosten. Till och med kaffebryggaren är laddad när Kristin Kaspersen vaknar på morgnarna, så att hon bara kan kliva upp och trycka på knappen.
Hon har också jobbat med vilka tankar som är de första hon tänker och har bytt: ”Fan vad trött jag är” mot ”Gud vad mysigt att vakna, nu tar jag en kaffe” och menar att bara välja en annan tanke gör skillnad.
Dessa goda morgonrutiner resulterade i boken Good morning (Bonnier Fakta).
Några tips för en bättre morgon från Kristin Kaspersen:
Förändra stegvis
Det kan vara svårt att göra flera stora förändringar samtidigt. Gör en förändring i taget. Andra tips för bättre morgonrutiner
Andra råd för hälsosamma morgonrutiner är att yoga, meditera eller utöva mindfulness, att äta en riktig frukost, att utnyttja resan till jobbet genom att läsa en bra bok, lyssna på musik eller en intressant podcast (och att stänga ut tanken på kollektivtrafikens stök eller hur bilkön långsamt kryper framåt), att öva sin tacksamhet genom att till exempel tänka på några saker man är tacksam över varje morgon och att skippa snoozeknappen.
Plocka delar, ta lite inspiration eller sluka hela listan, det viktiga är oavsett att din morgonrutin ger dig bästa möjliga start på just dina dagar. Kanske sommarsemestern är ett bra tillfälle att börja förändra.
Lycka till!
Text: Louise Candert
Bild: Johnér
Biogen-19199 juli 2019
Senast uppdaterad: 2021-02-18
Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.
Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?
Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS.
Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet.
Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.
Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..
Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.
Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS.
En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.
Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?
Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse.
Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.
Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och har en immunmodulerande behandling inte kan ta och varför, vilka vaccin du kan ta och hur rekommendationerna ser ut.
Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.
Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.
Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik.
Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS?
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.
Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet.
Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %.
Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.
Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..
Sedan april 2016 finns ett nytt team av diagnosstödjare för Neuroförbundets medlemmar – unga som har MS och som stödjer andra unga med MS.
Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.
MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen.
Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..
Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen..
En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.
Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..
I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.