En bättre start på dagen
Må-bra-rutiner
Det här är första delen i en serie om må-bra-rutiner. Vi börjar från början, med starten på dagen och tips på goda morgonrutiner.
Vi börjar ”våra må-bra-rutiner” med hur man kan starta dagen bättre och sätta en positiv prägel på den genom goda morgonrutiner. Till hjälp har vi bland annat Kristin Kaspersens bok "Good morning."
Morgonen inleder dagen och hur den blir brukar kunna sätta sin prägel på resten av dagen. Börjar man med att försova sig, tenderar resten av dagen att bli i ofas. Är man morgontrött inleds lätt dagen med ett antal snoozningar, allt för att få sova några minuter till. Minuter som sedan saknas och leder till en stressig start på dagen.
Att ge sig själv en bra start på dagen
Men hur dagen ska starta kan man själv påverka och förändra genom att skapa sig en bättre morgonrutin som grundas i vad man själv behöver och mår bra av. Allt utgår ifrån dig. Hur känner du dig när du vaknar? Kanske fatigue är extra jobbigt på morgonen? Kanske tar det tid för musklerna att komma igång och vakna?
För att ens kunna skapa en lugnare och bättre morgonrutin kanske du behöver göra lite strukturella förändringar. Att byta så att partnern lämnar barnen på morgnarna och/eller att prata med din arbetsgivare och be att få börja senare kan vara faktorer som kan underlätta.
En bra början är oavsett att vara snäll och förlåtande mot sig själv. Du är OK hur du än mår när klockan ringer.
Från morgonsur till morgonglad
Programledaren Kristin Kaspersen trivdes inte med sina stressiga morgnar och efter en tids sjukskrivning för stress blev första steget för henne att ändra sina morgonrutiner. Hon har alltid varit en morgontrött person, men morgontrött och morgonsur har med nya morgonrutiner blivit morgontrött och morgonglad.
Hon började med att gå upp en timme tidigare på morgonen för att få en bra start på dagen. Och för att skapa ytterligare förutsättningar för en bättre morgon, förbereder hon allt på kvällen. Hon städar upp, lägger fram kläder, packar väskan och dukar fram till frukosten. Till och med kaffebryggaren är laddad när Kristin Kaspersen vaknar på morgnarna, så att hon bara kan kliva upp och trycka på knappen.
Hon har också jobbat med vilka tankar som är de första hon tänker och har bytt: ”Fan vad trött jag är” mot ”Gud vad mysigt att vakna, nu tar jag en kaffe” och menar att bara välja en annan tanke gör skillnad.
Dessa goda morgonrutiner resulterade i boken Good morning (Bonnier Fakta).
Några tips för en bättre morgon från Kristin Kaspersen:
- Sov tillräckligt länge.
Det är inte så konstigt om du är trött om du sovit för få timmar. - Gå upp en timme tidigare
Kristin Kaspersen menar att hon är lika trött en timme tidigare, för henne är det väldigt viktigt att kunna ta det lugnt den där första timmen på dagen. - Välj rätt tanke
Tankar väljer man själv – välj en positiv tanke att börja dagen med. - Sträck ut kroppen
Barn gör det, djur gör det men vi vuxna kliver upp, duschar och drar. Sträck ut ordentligt och få igång hela systemet med bindväven och nervsystemet. - Förbered kvällen innan
Ladda kaffebryggaren, förbered frukosten, packa väskan, lägg fram kläder osv kvällen innan så att du slipper tänka på morgonen.
Förändra stegvis
Det kan vara svårt att göra flera stora förändringar samtidigt. Gör en förändring i taget. Andra tips för bättre morgonrutiner
Andra råd för hälsosamma morgonrutiner är att yoga, meditera eller utöva mindfulness, att äta en riktig frukost, att utnyttja resan till jobbet genom att läsa en bra bok, lyssna på musik eller en intressant podcast (och att stänga ut tanken på kollektivtrafikens stök eller hur bilkön långsamt kryper framåt), att öva sin tacksamhet genom att till exempel tänka på några saker man är tacksam över varje morgon och att skippa snoozeknappen.
Plocka delar, ta lite inspiration eller sluka hela listan, det viktiga är oavsett att din morgonrutin ger dig bästa möjliga start på just dina dagar. Kanske sommarsemestern är ett bra tillfälle att börja förändra.
Lycka till!
Text: Louise Candert
Bild: Johnér
Biogen-19199 juli 2019
Senast uppdaterad: 2021-02-18
Läs mer
Att tänka på vid vaccination om man har MS
Läs mer
Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.
Jag ska sluta röka!
Läs mer
Inte nu när det snart är semester, eller det får bli efter helgen, eller jo jag ska men ikväll ska jag ut med kompisarna. Känner du igen mönstret? Blir det någonsin rätt tillfälle att sluta röka?
Oklart om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS
Läs mer
Läkemedelsverket kan inte avgöra om nyttan överstiger riskerna för ett av de mest använda läkemedlen vid MS.
Evidensbaserad sjukvård för säker och effektiv behandling
Läs mer
Patientsäkerhetslagen är en svensk lag som har antagits av riksdagen och som trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och jämförlig verksamhet.
Rökning ökar risken för progressiv MS
Läs mer
Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.
Lagen som stärker patientens ställning i vården
Läs mer
Patientlagen finns till för dig som patient. I lagen beskrivs vilken information en patient ska få om sin vård. Genom att få information om möjligheten att välja den vård och behandling patienten behöver..
Mer motivation till rehab med terapihund
Läs mer
Det finns en rad vinster att hämta vid träning med terapihund. Även vid MS. Sanna Eriksson, koordinator och samordnare för djur i omsorgen, berättar hur det går till.
Hälsosam livsstil med MS
Läs mer
Sömn, kost, motion/träning, att inte stressa och att inte röka är några av de viktigaste hörnstenarna för en sund livsstil och en god hälsa. Det gäller även för dig som har MS.
Yoga och meditation hjälper vid hjärntrötthet
Läs mer
En studie från Sahlgrenska akademin visar att yoga och meditation hjälper personer som drabbats av extrem hjärntrötthet. Under åtta veckors träning minskade trötthet och stress markant hos försökspersonerna.
Få bukt med SÖTSUGET
Läs mer
Trots att vi vet att för mycket sötsaker inte är bra för hälsan har många av oss svårt att stå emot. Vad beror det på? För stort utbud, dålig karaktär eller ett sug starkt som ett beroende?
Vår kroniska sjukdom förenar oss
Läs mer
Det sägs att MS har tusen olika ansikten. Tusen olika skepnader eftersom sjukdomen kan yttra sig så olika mellan olika personer. Men det finns också mycket som är gemensamt, där du kan känna igen dig i andra med MS och deras berättelse.
Liten vaccinskola för dig med MS – del 1
Läs mer
Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.
Liten vaccinskola för dig med MS - del 2
Läs mer
Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och har en immunmodulerande behandling inte kan ta och varför, vilka vaccin du kan ta och hur rekommendationerna ser ut.
Spetspatienter hjälper vården att möta rätt behov
Läs mer
Ett av 2017 års nyord var spetspatient. Ett ord som samma år hade myntades av Sara Riggare, som är doktorand på Karolinska institutet och har sedan många år levt med Parkinsons sjukdom.
MS - en 200-årig historia del 2
Läs mer
Nästan hela 1900-talet skulle komma att passera utan att några egentliga framsteg gjordes när det gäller medicinsk behandling av multipelskleros.
MS – en 200-årig historia
Läs mer
Sjukdomen multipel skleros upptäcktes för cirka 200 år sedan. Då betraktades MS som en mycket ovanlig sjukdom och man testade sig fram med olika behandlingar, bland annat blodiglar på tinningarna och arsenik.
MS mot en ljus framtid
Läs mer
Redan idag har MS-forskningen gjort stora framsteg. Prognosen ser mycket bättre ut idag för en person som insjuknar i MS än mot hur det såg ut för 10–20 år sedan. Men framöver då? Kommer det finnas något botemedel mot MS?
Om Läkemedelsverket - del 1
Läs mer
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
Om Läkemedelsverket – del 2
Läs mer
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
Om Läkemedelsverket - del 3
Läs mer
I Sverige är det den statliga myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att vi har tillgång till säkra läkemedel. Men vad gör egentligen Läkemedelsverket och för vems skull finns den?
Från provrör till färdigt läkemedel
Läs mer
Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.
Våra tankar påverkar kroppen
Läs mer
Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet.
Ökad risk för MS vid rökning
Läs mer
Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %.
Immunsystemet – så funkar det
Läs mer
Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.
5 saker man inte vill höra på jobbet när man lever med MS
Läs mer
Jag har levt med min MS i mer än halva mitt liv. Ibland har jag mått bra, ibland har jag mått dåligt, men för det mesta har jag mått helt ok. Vissa perioder har jag varit så dålig att jag inte kunnat arbeta alls..
Stöd för unga med MS
Läs mer
Sedan april 2016 finns ett nytt team av diagnosstödjare för Neuroförbundets medlemmar – unga som har MS och som stödjer andra unga med MS.
Så fungerar läkemedelsförsäkringen
Läs mer
Visste du att det finns en försäkring för skador av läkemedel? Här reder vi ut hur läkemedelsförsäkringen fungerar och vilka skador du kan få ersättning för.
Oklarheter kring tandvårdsstöd till MS-Patienter.
Läs mer
MS-patienter missar det tandvårdsstöd som de är berättigade till enligt en kartläggning från Tandläkartidningen. Avgränsningarna kring stödet upplevs oklara och hur många personer som får det varierar mellan landstingen.
Hur söker MS-patienten information?
Läs mer
Är internet den främsta kunskapskällan för patienter med kroniska sjukdomar och deras anhöriga? Dagens patient*, ett projekt för aktiv egenvård vid kronisk sjukdom..
Magnetkameran avslöjar omärkbara förändringar
Läs mer
Magnetkameraundersökningar (MR) gör det möjligt att få fram detaljerade bilder på kroppens olika organ och mjukdelar. Tekniken används bland annat för att upptäcka sådana skador som inte kan ses med röntgen..
"Jag har drömt om detta i många år"
Läs mer
En passionerad neurolog, bättre intern planering och en positivt inställd röntgenavdelning – nu diagnosticerar Skånes universitetssjukhus i Lund MS på en enda dag.
Inflammationers skadliga effekter
Läs mer
Inflammation är en komplex och viktig del av vårt immunförsvar mot främmande ämnen. En akut inflammation i ett infekterat sår är ofta bra för oss – men om inflammationen är felriktad och kronisk..
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga
Läs mer
I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.