Smärta och värk vid MS


Smärta/värk vid MS brukar lätt drunkna bland övriga symtom och får ofta mindre uppmärksamhet. Detta trots att det både är ett handikappande och vanligt symtom som drabbar cirka 48–86 % av dem som lever med MS.

Kunskapen om att MS kan ge smärta har varit dålig, vilket sannolikt är en orsak till att smärta/värk ofta får mindre uppmärksamhet vid MS.


Definition av smärta

”Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”

IASP (International Association for the Study of Pain)

Viktigt att komma ihåg är att smärta/värk generellt har olika betydelse och uppfattas olika av olika personer och är en helt personlig upplevelse. 

 

Två typer av smärta vid MS

Smärta/värk vid MS brukar delas in i två kategorier; neurogen och nociceptiv smärta.

Neurogen eller neuropatisk smärta
Vid sjukdom eller skada i det centrala nervsystemet, som exempelvis vid MS, kan man uppleva en speciell typ av nervsmärta, det man kallar central neurogen eller central nervsmärta.

Senare års forskning visar att central neurogen smärta är den som är vanligast vid MS och är den typ av smärta som främst orsakas av MS. Denna form av smärta uppstår inne i nervsystemet men känns ute i kroppen, som till exempel i benen. Man kan ännu inte förklara varför MS ger central neurogen smärta, men forskning kring detta pågår.


Nociceptiv smärta eller vävnadssmärta
Den här typen av smärta är den ”vanliga” sortens smärta och leds via smärtreceptorer från skadad vävnad vid till exempel en inflammation eller fraktur. Personer med MS kan givetvis också drabbas av nociceptiv smärta. Då handlar det vanligtvis om huvudvärk eller värk i rygg, nacke och axlar. I en del fall kan smärtbesvären bero på felbelastning på grund av exempelvis nedsatt styrka och funktion i benen på grund av MS. Nociceptiv smärta förekommer i ungefär samma utsträckning hos personer med MS som hos andra individer.

 

Fler typer av smärta vid MS

Även andra typer av smärta kan förekomma vid och orsakas av MS.

Huvudvärk
Om huvudvärk kan orsakas av MS är inte kartlagt, men enligt enstaka forskningsrapporter förekommer huvudvärk i samband med stora inflammatoriska härdar (plack) i hjärnan med svullnad som följd och påverkan på hjärnans hinnor.

Att synnervsinflammation är förknippad med värk i och bakom ögat är välkänt. 

Trigeminus neuralgi (efter ansiktsnerven trigeminus som förmedlar känseluttryck från ansiktet)
Detta är en typ av stötliknande ansiktssmärta som drabbar cirka 5 % av personer med MS och kan komma redan vid 30–40 års ålder. Smärtan avtar oftast efter några månader men kan komma tillbaka senare i livet eller bli kronisk.
Ibland är trigeminus neuralgi det första symtomet vid MS. 

Ytterligare typer av smärta som kan uppkomma vid MS är painful tonic seizuresI´hermitte symtom och spasticitetssmärta.           

 

Utredning och läkemedel

Prata med din läkare om du har MS och lider av smärta/värk. Läkaren brukar börja med att göra en utredning då hen ber dig att beskriva smärtan – hur den började, hur den känns, hur stark den är och så vidare. Du kan också få fylla i en så kallad smärtteckning där du markerar på en figur var smärtan är lokaliserad och hur den känns (bultande, stickande, skärande, molande, tryckande och så vidare). Hur stark (intensiv) smärtan är brukar skattas med hjälp VAS-skalan* (där du skattar smärtans intensitet med hjälp av en liten linjal.) Läs mer om VAS-skalan nedan. 

Just när det gäller nervsmärta (som är en vanligast förekommande vid MS) finns ingen riktigt bra läkemedelsbehandling. Oftast har vanliga smärtstillande mediciner inte någon effekt. En del personer får viss smärtlindring av starkare smärtstillande läkemedel (opoider). Äldre typer av läkemedel mot depression samt vissa typer av nyare läkemedel mot epilepsi har i olika studier visat sig ha en nervstillande effekt. 

 

Smärtbehandling

Det finns en rad andra metoder att hantera smärta/värk än att använda läkemedel och det finns en hel del du kan göra själv. Några behandlingsmetoder som generellt sett har mer långvarig effekt på smärta är motion, KBT-terapi, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) och läkemedelsbehandling.

Det är lätt hänt att bli stillasittande när man har ont. Men det är faktiskt så att motion är bra mot smärta och att motionera är något du kan göra själv. När man motionerar ökar endorfinerna (i din kropp) som är kroppens egna smärtstillande substanser.

Försök att röra på dig så mycket du kan och orkar. Konditions- och muskelträning som promenader, cykling, skidåkning, gruppträning, simning och stavgång är bra. Börja i liten skala och öka gradvis i din egen takt. Fysisk aktivitet några gånger i veckan kommer ge positiva effekter på dina muskler och dess funktion, på din fysiska och psykiska hälsa och på smärtan/värken. 

Det finns även behandlingar som hjälper mer för stunden (det vill säga har en mer kortsiktig effekt) som avslappningsövningar, stretching, massage, kyla/värme (det är väldigt individuellt vid MS hur man reagerar på kyla/värme), akupunktur och nervblockad. 

 

VAS-skalan (Visuell Analog Skala)

VAS-skalan är ett hjälpmedel som används i vården för att hjälpa patienten att förklara hur intensiv smärta hen har. Det är en linjal där ena sidan är markerad från 1-100 (eller 1-10) och andra sidan markerad med ”ingen smärta” och upp till ”värsta tänkbara smärta”. Patienten markerar med en löpare hur stark smärtan är vid undersökningstillfället och läkaren kan på andra sidan avläsa smärtans styrka i siffror.

 

Smärtmottagning

Ibland behövs remiss till en smärtmottagning. Den kan din neurolog skriva om det finns behov. På smärtmottagningen samarbetar olika yrkesgrupper med smärtan som utgångspunkt för att hjälpa personer med långvarig smärta. Där får du kunskap och redskap som kan hjälpa dig att hantera smärtan.


Text: Louise Candert
Bild: iStock

Biogen-46391 mars 2020
Senast uppdaterad: 2020-12-21

Läs mer

De första symtomen vid MS

Hur vet man om de där diffusa symtomen beror på sjukdomen MS eller på något annat? Och vilka är de vanligaste första symtomen vid MS – det verkar vara så många olika? 

Läs mer
Fysiska symtom

En del personer med MS drabbas av mer eller mindre uttalad nedsättning av muskelkraften under sjukdomens gång. Det beror på skador på de nervfibrer som leder motoriska signaler, alltså de signaler som styr musklerna. 

Läs mer
Synnervsinflammation

Ett av de vanligaste första symtomen vid MS är synnedsättning som orsakas av en inflammation i synnerven. Typiskt för multipel skleros är att endast det ena ögat drabbas. 

Läs mer
Känslelstörningar

Vår förmåga att uppleva beröring styrs, liksom motoriken, av nerverna i CNS. Och precis som vid symtom med förlust av muskelstyrka kan de här symtomen vara tillfälliga eller kvarstående. 

Läs mer
Fatigue - ett tröttsamt symtom vid MS

I likhet med flera andra sjukdomar är det vanligt att känna sig trött när man har MS. Om tröttheten är så påtaglig att den hindrar möjligheten att leva ett normalt aktivt liv kallas tillståndet fatigue 

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Man får inte skylla allt på sin MS, det är jätteviktigt. Många gör det, både doktorer och patienter. ”Det är min MS som gör att jag är så trött.”

Läs mer
En film om fatigue

Den här filmen vänder sig till personer med MS. Filmen skapar igenkänning och ger en bild av hur fatigue kan upplevas. Budskapet är att det finns hjälp att få genom att ta upp frågan med vården.

Läs mer
Balans och koordinationsproblem

Balans- och koordinationsproblem är vanliga symtom vid MS. Du kanske till exempel lägger märke till att fingrarna inte längre fungerar på samma sätt som tidigare

Läs mer
Trötthet, kognition och depression

Tröttheten vid MS är nära sammankopplad med de kognitiva problemen som kan orsakas av sjukdomen. Med kognitiva funktioner menas vår förmåga att till exempel tänka, minnas och planera. 

Läs mer
Spasticitet

Vissa skador på CNS kan leda till att musklerna inte går att kontrollera som vanligt, fast muskulaturen är stark. Symtomet kallas spasticitet och kan förekomma vid MS. Spasticitet beror på en ökad aktivitet i muskler och senor på grund av att hämmande signaler från hjärnan saknas. 

Läs mer
Blåsbesvär - ett vanligt problem vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­– ett vanligt besvär vid multipel skleros – på ett patientmöte under hösten. 

Läs mer
Tarmproblem vanligt vid MS

Att ha problem med tarmen vid MS är väldigt vanligt, menar uroterapeuten Anna Martinsson. Hon säger också att många av dem som har problem med tarmen inte får hjälp. 

Läs mer
Känselstörningar

Vår förmåga att uppleva beröring styrs, liksom motoriken, av nerverna i CNS. Och precis som vid symtom med förlust av muskelstyrka kan de här symtomen vara tillfälliga eller kvarstående. 

Läs mer