När man pratar om MS kommer man ofta i kontakt med begreppet skov. Med skov menar man perioder då man har besvär eller symtom.
I de flesta fall får den som drabbats av MS enstaka skov under de första åren efter diagnosen. De kan likna det skov som man fick vid sjukdomsdebuten men kan också vara helt nya symtom.
– De första symtomen vid MS är ofta övergående även om skoven kan pågå olika lång tid för olika patienter. Har man till exempel haft en synnervsinflammation återhämtar man sig ofta fullständigt inom några veckor. Ju fler skov man får desto större risk är det dock att symtomen skall bli kroniska och bestående efter skovet, säger Jan Lycke, överläkare i Neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Var i hjärnan avgör vilket symtom
Det som avgör vilka symtom en individ får är beroende av vilken del av det centrala nervsystemet (CNS), bestående av hjärna, hjärnstam, lillhjärna och ryggmärg, som drabbats av MS.
Om båda benen drabbas rör det sig sannolikt om en inflammation i ryggmärgen. Domineras skovet av yrsel, dubbelseende, balans- och koordinationsrubbningar är påverkan störst i hjärnstam eller lillhjärna och vid synnedsättning är det synnerven som har skadats.
Vilken typ av besvär man har och hur länge de varar är något som varierar från person till person.
Vanliga symtom vid MS
Här kan du läsa mer om symtom vid MS.
Biogen-28111 oktober 2023
Senast uppdaterad: 2023-10-04
Det man kallar pseudoskov är ett tillstånd som liknar ett skov, men inte är det. Symtomen, som påminner om ett skov, aktiveras inte av MS utan pseudoskovet utlöses av yttre faktorer.