Så ställer man diagnosen MS

Undersökningar

Det första steget för att fastställa eller utesluta MS är den kliniska undersökningen där läkaren ställer frågor om de symtom och problem som har fått personen att kontakta sjukvården. Läkaren gör också en neurologisk undersökning och kontrollerar till exempel personens reflexer, känsel och koordination. Om läkaren misstänker MS eller vill utesluta sjukdomen kan ett steg vara att göra ytterligare undersökningar som MR, magnetresonanstomografi, eller ta prov på ryggmärgsvätskan.

MR – magnetresonanstomografi

Vid misstanke om MS brukar man göra MR för att undersöka eventuella förändringar i hjärnan, så kallade plack. 
Placken är rester eller ärr efter inflammationer eller tecken på pågående inflammationer i det centrala nervsystemet, CNS, och ger en tydlig bild av aktiviteten i hjärnan.

Förslag på artiklar och film om varför man gör MR, hur det går till och vad det är, finns längst ner på sidan.

Prov på ryggmärgsvätskan

En annan undersökning som används som underlag för att diagnostisera eller utesluta MS är lumbalpunktion, ryggmärgsvätskeprov. Med en nål tas prov på ryggmärgsvätska för att se om denna visar några tecken på inflammation i CNS. Vid MS ser man förändringar i vätskan som tyder på kronisk inflammation i centrala nervsystemet.

Andra tester

Det finns ytterligare neurologiska undersökningar man kan göra vid behov. VEP (Visual Evoked Potential) är ett sådant test som används för att undersöka synnerven och hur den leder impulser från ögat till syncentrum i hjärnans nacklob.

En annan neurologisk undersökning är SEP (Somatosensory Evoked Potential) då man undersöker hur nervimpulser från huden transporteras till ryggmärgen och hjärnan via nerver.

Vid båda undersökningarna används små metallplattor som fästs antingen i hårbotten (VEP) eller på huvud, nacke och ländrygg (SEP).

Diagnoskriterier

Sedan 2001 finns det internationellt etablerade kriterier, ”McDonald-kriterierna” (reviderade 2017), för diagnosen MS. Det är en internationell modell som ger läkaren möjlighet att göra en bedömning utifrån symtom, MR-bilder och ryggmärgsvätskeprov. Enligt McDonaldkriterierna krävs att man kan påvisa att sjukdomen har haft spridning i tid och rum, det vill säga att det ska ha funnits inflammation på olika ställen i det centrala nervsystemet vid minst två tillfällen.

I de nya reviderade kriterierna från 2017, inkluderas även närvaron av oligoklonala band i cerebrospinalvätskan (CSF) hos patienter med ett första symptom som ett alternativ till att vänta på ytterligare symptom eller lesioner, för att kunna sätta diagnosen MS.

Viktigt med tidig behandling

Man vill generellt sett behandla så snart som möjligt efter diagnos, då tillgängliga data talar för att behandling har bäst effekt tidigt i sjukdomsförloppet. Det finns ännu ingen behandling som botar MS, men det finns en rad läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet. Målet med behandlingen är att snabbt få kontroll över den inflammatoriska aktiviteten.

Biogen-28115 oktober 2023
Senast uppdaterad: 2023-10-27