Ofta dröjer det en tid efter debutskovet innan MS-behandling med bromsmediciner påbörjas. För många patienter kan det ta uppåt ett par år innan de får behandling – inte sällan för att de själva av någon anledning väljer att avstå från denna.
Hos de flesta som får multipel skleros sker det första insjuknandet i en ålder mellan 20–40 år. Detta är den period i livet då man oftast är som mest aktiv med studier, yrkeskarriär och familjebildande. Att då drabbas av en kronisk sjukdom innebär naturligtvis en omvälvande upplevelse.
Men när det första skovet har klingat av och man känner sig frisk igen, känns det kanske besvärligt att påbörja en läkemedelsbehandling, med allt vad det innebär. Och att föreställa sig att det i framtiden kan bli svårt att gå på gym, hämta barnen på skolan eller klara av en stressig vardag kan då vara tungt, för att inte säga overkligt. Kan man inte avvakta och se tiden an?
För att undersöka långtidseffekten av de bromsmediciner som används vid MS har en svensk forskargrupp använt en metod med så kallad ”virtuell placebo”. Man har jämfört data från behandlade patienter i Svenska MS-registret med historiska data från obehandlade patienter. För att jämförelsen skulle bli mer tillförlitlig gjordes en matchning av de behandlade och obehandlade patienterna så att grupperna motsvarade varandra vad gäller sjukdomens svårighetsgrad och prognosfaktorer.
Undersökningen visade att behandling med bromsmediciner minskar risken för att sjukdomen under de första tio åren från debuten övergår till ett progressivt förlopp. Ett progressivt förlopp innebär att sjukdomen övergår från att gå i skov till att funktionsnedsättningen ökar kontinuerligt.
Den inflammatoriska aktiviteten i CNS är som störst i den tidiga fasen av MS. Ofta har inflammation uppstått en tid innan det första debutskovet. Detta kan man konstatera med hjälp av magnetkamera (MR), där ärr från tidigare inflammation kan ses.
Bromsmedicinerna påverkar inflammationsaktiviteten och ju tidigare man kan sätta in behandlingen desto större möjlighet har man att fördröja sjukdomsutveckling och funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning vid MS mäts bland annat med hjälp av en skala som kallas EDSS (Expanded Disability Status Scale) och som går från 0 (frisk) till 10. Man upptäckte att tiden mellan MS-debuten till dess att patienten når EDSS 6,0 (behöver käpp eller liknande för att kunna gå), beror på hur lång tid det har dröjt innan han eller hon har nått EDSS 4,0.
Hur lång tid det dröjer innan patienten når EDSS 4,0 beror i sin tur på hur många skov man drabbats av under de första fem åren, men också hur lång tid som har gått mellan debutskovet och det andra skovet. Tidigt insatt behandling kan därför få betydelse för hur framtiden kommer att gestalta sig.
Nyttan med tidig behandling med bromsmediciner har visats i flera studier. Idag rekommenderas därför att man ska överväga att sätta in behandling redan efter ett skov om misstanken om MS även styrks med magnetkameraundersökning (MR).
Bromsmedicinerna har effekt genom att minska antalet skov och fördröja funktionsnedsättning. Undersökningar har visat att tidigt insatt behandling förbättrar prognosen för sjukdomsutvecklingen jämfört med en behandling som påbörjas i ett senare skede. Vad som har gått förlorat under väntetiden tycks inte kunna återhämtas.
Biogen-28116 oktober 2023
Senast uppdaterad: 2023-10-09
Man brukar tala om tre olika typer av MS. Vid sjukdomsdebuten går det dock inte att se vilken typ av multipel skleros som en viss patient har, eftersom beskrivningen främst bygger på hur sjukdomen utvecklas.