Liten vaccinskola för dig med MS Del 1 av 2
Vaccinet upptäcktes för 225 år sedan av den engelske byläkaren Edward Jenner. Till en början fanns en stor skepsis till upptäckten, men när det blev uppenbart att vaccinet fungerade blev tonen en annan.
Här berättar vi hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I den andra delen kommer vi fördjupa oss lite mer i vad som gäller för dig som har MS.
Det första vaccinet uppfanns av den engelske byläkaren Edward Jenner 1796. Han hörde bönderna berätta att man inte kunde få smittkoppor om man hade haft kokoppor (som är en ofarlig sjukdom). Jenner blev nyfiken och infekterade en 8-årig pojke med kokoppor och sex veckor senare med smittkoppor. Året var 1796 och pojken förblev frisk.
Under 1700-talet dog 60 miljoner människor av smittkoppor i Europa. Till en början fanns ett stort motstånd mot vaccination. Men i och med att vaccinet mot smittkoppor fungerade så framgångsrikt, tystnade skeptikerna och Jenner blev berömd för sin upptäckt. I Sverige blev det obligatoriskt att vaccinera mot smittkoppor 1816. Smittkopporna utrotades 1980 och blev den första sjukdomen att utrotas globalt med hjälp av vaccin. Idag finns en rad olika vaccin som ger skydd mot många olika sjukdomar.
Olika typer av vaccin – så fungerar de
Det finns olika sätt att tillverka vaccin.
I den äldsta typen av vaccin finns en liten mängd av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen, men viruset/bakterien är så pass försvagat att man inte får sjukdomen man vaccinerat sig mot. Vaccinet kallas levande försvagat. En annan av de äldre typerna av vaccin som är de inaktiverade eller avdödade vaccinen. De tillverkas av virus eller bakterier som avdödats med värme eller på kemisk väg.)
På senare tid har man börjat använda vacciner som framställs på andra sätt och där man tar hjälp av cellerna i det området man givit vaccinet. Ett exempel är vaccin som tillverkas med rekombinant DNA-teknik. Denna typ av vaccin började man tillverka på 1980-talet. Vaccinet tillverkas genom att en gen för ett antigen sätts in i celler eller bakterier. Genom att odla dessa börjar de producera det önskade antigenet som sedan kan renas fram till ett vaccin.
På 1990-talet gjordes en ny upptäckt, DNA-vaccinet. Det innebär att man injicerar en bit DNA som kodar för ett viralt eller bakteriellt antigen. När DNA:t tas upp i kroppens celler ska det styra produktionen av antigenet och i sin tur ge upphov till ett immunförsvar. Tillverkning av den här typen av vaccin är billig och snabb, men än finns inget DNA-vaccin godkänt för människor. Tekniken testas i flera olika kliniska prövningar.
En annan typ av vaccin man forskar på under senare tid är RNA-vaccin. Tekniken för att ta fram vaccinet påminner om DNA-vaccin och startar med produktion av DNA, vilket sedan omvandlas enzymatsikt till RNA. RNA behöver inte komma in i cellkärnan, till skillnad mot DNA-vaccin, utan det räcker med att RNA tas upp i cytoplasman.
Till sist finns även en vaccintyp som kallas virusvektorvaccin och som bygger på samma principer som DNA- och RNA-vaccin. I det här fallet finns genen för antigenet inbyggt i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ger upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar.
I vissa fall ingår adjuvans i vaccinet. Det är ett ämne som ibland tillsätts till vaccin för att förstärka kroppens immunförsvar och förmåga att bilda antikroppar mot ingående antigen. Adjuvans är exempelvis vanligt i vaccin som är tillverkade med rekombinant DNA-teknik.
Vad händer i kroppen vid en vaccination?
När kroppens immunförsvar kommer i kontakt med delarna av viruset/bakterien som finns i vaccinet reagerar det på samma sätt som om man blivit smittad. Immunförsvaret börjar bilda speciella celler och antikroppar som behövs för att skydda mot de virus eller bakterier som orsakar sjukdomen. Det kan ta några veckor innan ett skydd har etablerats. När man sedan kommer i kontakt med sjukdomen som man vaccinerats mot minns immunförsvaret hur det ska göra för att bilda de antikroppar och försvarsceller som behövs och klarar då att bli av med sjukdomen utan att man blir sjuk.
De flesta vaccin behöver man ta flera gånger för att få ett så bra skydd som möjligt.
Influensavaccin – det vanligaste vaccinet
Det vanligaste använda vaccinet är vaccin mot säsongsinfluensa. Eftersom viruset muterar, det vill säga ändrar sig (ytterst lite) från säsong till säsong, måste man göra en ny version av vaccinet varje år. Det finns olika typer av influensavacciner men det vanligaste är att influensavaccinen innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram ur befruktade hönsägg och sedan avdödats (de hör alltså till de avdödade vaccinen). Virusproteinerna renas sedan fram. Äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa började användas på 1940-talet och sedan dess har de givits till flera miljarder människor. Varje år används 350 miljoner hönsägg välden över för att tillverka influensavaccin.
Vaccin mot covid-19
Det går nästan inte att prata om vaccin utan att nämna vaccin mot covid-19, som under en stor del av 2020 och 2021 varit samtalsämnet på allas läppar. I början av 2021 var över 200 olika vaccinkandidater under utveckling och cirka 75 testades på människor i kliniska studier. Ett mindre antal vaccin mot covid-19 fanns redan på marknaden. Aldrig tidigare har så många vaccinprojekt startats så snabbt som det har gjorts för att skydda mot smitta av SARS-CoV-2-virus (det virus som ger covid-19). (6) De vaccin som finns på marknaden i början av 2021 är RNA-vaccin och virusvektorvaccin.
Alla kan inte vaccinera sig
Detta ovan gäller vid ett normalt fungerande immunförsvar. Men det finns tillfällen då immunförsvaret är nedsatt och det inte fungerar som ovan, då man kanske inte kan bygga upp något skydd eller att man blir sjuk av vaccin. Ett sådant tillfälle kan vara om man står på en sjukdomsmodifierande behandling (DMT = Disease-modifying therapy), det vill säga en behandling som påverkar immunförsvaret. Flera av de behandlingar som ges vid MS är just sjukdomsmodifierande. I nästa del tar vi bland annat upp vad vaccination innebär för dig som har MS och står på en sjukdomsmodifierande behandling och vilka vaccin du absolut inte ska ta.
>> Liten vaccinskola för dig med MS – del 2
Enkel översikt över olika vaccin-typer
|
|
|
VZV (vattkoppsvirus)/herpes zoster (bältros) Gula febern Tuberkulos (BCG) Rotavirus Tyfoid
Det första vaccinet mot smittkoppor var ett levande försvagat vaccin.
|
|
Inaktiverade toxiner från bakterier: difteri- och stelkrampsvaccin Influensavaccin
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Svenska MS-Sällskapet
Text: Louise Candert
Foto: iStock
Biogen-32398 november 2021
Senast uppdaterad: 2022-02-23
Du kanske också är intresserad av:
Att tänka på vid vaccination om man har MS
Läs mer
Om du har MS och står på en immunmodulerande behandling finns risk att du blir sjuk av vissa vaccin. Neurologen och immunologen Charlotte Dahle förklarar hur det fungerar och vilka vaccin som man inte ska ta vid MS.
Nedsatt kognition ger sämre arbetsförmåga
Läs mer
I den här filmen berättar professor Tomas Olsson om ett enkelt test, SDMT (Symbol Digit Modalities Test) som testar kognitiv förmåga hos personer med MS (multipel skleros). Resultatet kopplas till arbetsförmåga.
Ökad risk för MS vid rökning
Läs mer
Genom åren har man identifierad en rad olika riskfaktorer som ökar risken att insjukna i MS. En av dem är rökning som ökar risken för att insjukna i MS med 50 %.
Från provrör till färdigt läkemedel
Läs mer
Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.
Immunsystemet – så funkar det
Läs mer
Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.
Rökning ökar risken för progressiv MS
Läs mer
Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.
Våra tankar påverkar kroppen
Läs mer
Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet.
Betydelsen av MR för MS – förr, nu och i framtiden
Läs mer
Magnetkameran har fått en allt viktigare roll vid multipel skleros, MS både för diagnostik och uppföljning men även för utveckling av nya läkemedel. Här berättar forskaren och röntgenläkaren Tobias Granberg om magnetkamerans utveckling.
Liten vaccinskola för dig med MS del 2
Läs mer
Här får du hjälp att sortera bland vaccinen – vilka vaccin du som har MS och en sjukdomsmodifierande behandling kan ta, vilka vaccin du inte kan ta och hur rekommendationerna ser ut.
Ny upptäckt om genetiska ledtrådar med risk för MS
Läs mer
Nya fynd gällande multipel skleros, MS, har gjorts av ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet. Man har upptäckt att oligodendrocyter kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av MS än vad man tidigare trott. Dessa fynd kan bana väg för nya terapeutiska metoder vid MS.