Vid MS är sjukdomsmodifierande behandlingar vanliga. Men dessa behandlingar stör immunsystemet vilket gör att effekten av vaccin kan bli annorlunda. I den här andra delen går vi igenom vilka vaccin du som har MS och en sjukdomsmodifierande behandling kan ta, vilka du inte kan ta och hur rekommendationerna ser ut.
MS (multipel skleros) är en kronisk inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet (CNS), där myelin och axon angrips av det egna immunsystemet. Det leder till demyelinisering, det vill säga skador på myelin och nervceller. Behandling vid MS syftar till att hämma den här inflammationen i nervsystemet för att skydda vävnaden. Flera av de idag använda läkemedlen är så kallade sjukdomsmodifierande behandlingar (DMT = Disease-modifying therapy) och har effekt på den inflammatoriska komponenten vid MS. De har även effekt på skovutveckling och nya lesioner på MR samt minskar risken för funktionsbortfall på sikt.
Sjukdomsmodifierande behandlingar stör immunsystemet, det vill säga de stör balansvågen mellan när immunsystemet ska avgöra om det är något främmande som det ska attackera eller om det är något kroppseget som det ska låta bli. Detta för att kroppens immunförsvar inte ska fortsätta angripa myelin och axon, som vid MS. Men konsekvenserna kan bli att kroppens förmåga att utveckla ett effektivt immunsvar är minskat vid både infektion och vaccination. Vissa läkemedel ökar risken för infektion mer än andra.
De sjukdomsmodifierande behandlingarna delas in i immunmodulerande och immunsupprimerande läkemedel. De immunmodulerande läkemedlen påverkar primärt lymfocyternas produktion, spridning och/eller funktion. Effekten av en immunmodulerande behandling varar i dagar till veckor för en del läkemedel och från veckor till månader för andra. Vid immunsupprimerande behandlingar minskar antalet b- och t-celler väsentligt. En del läkemedel reducerar enbart B-celler medan andra reducerar både antalet B-celler och T-celler. Effekten av immunsupprimerande behandlingar varar under en längre tid, det kan handla om månader till år.
Eftersom man ofta är mer infektionskänslig när man står på sjukdomsmodifierande behandling kan det vara befogat att vaccinera sig mot olika infektionssjukdomar. Frågan är då hur vaccinet påverkar immunförsvaret när man står på en behandling som stör immunsystemet? Det skiljer sig dessutom mellan de immunmodulerande och de immunsupprimerande behandlingarna hur immunförsvaret påverkas av vaccin.
I den föregående artikeln kunde du läsa mer om de olika vaccintyperna.
>> Läs Liten vaccinskola för dig med MS, del 1 (av 2) här
Rekommendationer vid vaccination
Den här problematiken – den ökade risken för infektioner samt huruvida man ska vaccinera eller inte, när och vilka vaccin man kan ta tillsammans med vissa behandlingar – är något dagens neurologer är väl medvetna om. Dessa frågor har diskuterats mycket under de senaste åren och det finns numera rekommendationer för vaccination av personer med MS som står på sjukdomsmodifierande behandlingar.
Rekommendationen är att man redan innan en sjukdomsmodifierande behandling mot MS påbörjas, kontrollerar immunitet genom analys av specifika antikroppar mot vissa infektiösa agens. Det innebär att man tar reda på vad MS-patienten har för skydd mot olika infektioner. Han/hon kan vaccineras om immunitet saknas. Men det tar minst fyra veckor innan man har byggt upp ett optimalt antikropssvar och det tar cirka två månader att genomföra ett vaccinationsprogram. Detta måste då vägas mot behovet att sätta in behandling omgående på grund av inflammatorisk sjukdomsaktivitet. Hur man ska göra i de här sammanhangen avgörs från fall till fall.
Många personer med MS står dock redan på en sjukdomsmodifierande behandling när vaccinfrågan kommer upp. Man kanske har ett bra grundskydd men det kommer nya behov att vaccinera och nya vaccin kommer på marknaden. Ett exempel är influensavaccin där det kommer ett nytt vaccin varje år och nu vaccinen mot Covid-19. Här kan riktlinjer skilja vid vissa behandlingar.
Generellt gäller följande:
Vaccin du INTE ska ta om du har en sjukdomsmodifierande behandling
|
Exempel på levande vaccin: mässling/påssjuka/röda hund (MPR) Gula febern Tuberkulos (BCG) Rotavirus Tyfoid
Diskutera alltid med din läkare vad som gäller för dig och din behandling. Det finns några läkemedel som undantas från denna regel.
|
Källa: Svenska MS-Sällskapet
Vaccin du som har MS kan ta även om du har en sjukdomsmodifierande behandling
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detta är generella rekommendationer, tala alltid med din läkare om vad som gäller för just dig kopplat till den behandling du tar.
|
Källa: Svenska MS-Sällskapet
Text: Louise Candert
Foto: Johnér
Biogen-32398 november 2023
Senast uppdaterad: 2023-11-16
Resan från de allra första molekylerna i ett provrör till ett färdigt läkemedel hos patient är både lång och komplicerad. De allra flesta läkemedelskandidaterna kommer att falla bort under de cirka femton år som krävs innan ett nytt läkemedel godkänns för användning.
Varje dag och varje stund utsätts vi för hot i form av virus, bakterier, svampar, parasiter eller andra främmande ämnen i vår omgivning, många med potential att skada oss. Utan ett väl fungerande försvar har vi minimala möjligheter att överleva.
Rökning accelererar sjukdomen MS, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Personer med MS-diagnos som röker utvecklar progressiv MS snabbare än de som slutar. ”De som fortsatte röka efter sin MS-diagnos utvecklade progressiv MS i snitt 7 år före de som slutade röka vid diagnosen” säger Jan Hillert, en av forskarna bakom studien.
Placeboeffekten är lika gammal som läkekonsten, även om begreppet placebo började användas inom medicinen först på 1900-talet.
Magnetkameran har fått en allt viktigare roll vid multipel skleros, MS både för diagnostik och uppföljning men även för utveckling av nya läkemedel. Här berättar forskaren och röntgenläkaren Tobias Granberg om magnetkamerans utveckling.
Här får du lära dig grunderna om vaccin. Hur allt började men också vilka olika typer av vaccin som finns idag och hur de fungerar. I nästa del fokuserar vi mer på vad som gäller för dig med MS.