Blåsbesvär – ett vanligt problem vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­– ett vanligt besvär vid multipel skleros – på ett patientmöte under hösten. Det handlade om att förstå varför man har de här problemen och hur man kan lösa dem på bästa sätt, för det finns hjälp att få.

– Vad vi märker när vi träffar personer som fått diagnosen MS eller andra neurologiska sjukdomar, är att de ofta inte har fått information om att blåsa och tarm kan påverkas. De kan då ha gått med de här besvären väldigt länge utan att ha fått hjälp, säger Anna Martinson de Cárdenas inledningsvis.

Hon inledde med att fokusera på det normala för att i nästa steg prata om det onormala och vad man kan göra för att behandla det.

Så fungerar urinblåsan normalt

Urinblåsan har till uppgift att förvara urinen tills du bestämmer dig för att gå och kissa. När du har cirka 2,5 deciliter urin i blåsan brukar första signalen komma om att du börjar bli kissnödig, men än behöver du inte gå på toaletten. När du börjar bli ordentligt kissnödig, men ändå kan vänta lite till, har du ungefär 3,5 deciliter i blåsan.

– Om blåsan fungerar normalt och jag sitter där vid min dator och inte har tid att gå än, kan jag vänta till 4–5 deciliter, säger Anna Martinson de Cándenas.

När blåsan fylls på ökar spänningen inne i urinblåsan. I slemhinnan som sitter på insidan av blåsan finns sensorer som känner av att blåsan fylls. När blåsan börjar bli full skickas signaler från urinblåsan upp till hjärnan som tolkar de här signalerna som att ”du är kissnödig och behöver gå på toaletten”. Och när du bestämmer dig för att det är dags att kissa drar blåsan ihop sig och muskeln, som sluter kring urinröret, slappnar av och urinen kommer ut.

Mekanismen som gör att vi inte kissar på består av en koordination mellan muskler och nerver. Mannen har en icke viljestyrd slutmuskel som sluter till kring urinröret ovan prostatan samt en viljestyrd slutmuskel under prostatan. Kvinnan har en slutmuskel som sluter till om urinröret men som ligger längs med hela urinröret. Det gör att den är lite svagare och att det finns större risk för läckage än hos mannen.

En normalt fungerande urinblåsa ska vara helt tom när man har kissat, för att sedan fyllas på gradvis och vara helt lugn när den fylls.

Vanliga blåsproblem när man har MS

Anna Martinson de Cándenas visar en bild där det står att 70–80 procent av MS-patienterna besväras av blåsproblem.

– Som ni ser så är det faktiskt väldigt många som har någon form av besvär från blåsan och det kan uttrycka sig på många olika sätt, säger hon och tillägger att det kan gå i olika perioder. Man kan ha mer besvär i en period som sedan försvinner eller så kan det komma andra besvär. Det kan se olika ut för olika personer och vilka symtom man har beror på var i nervsystemet skadan sitter.

Det här är de vanligaste problemen:

Överaktiv blåsa med

• täta trängningar (frecuency) som innebär att man behöver tömma blåsan många gånger.
• akuta behov (urgency) som innebär att man får jättebråttom till toaletten (det finns risk att det kommer några droppar i byxan om man inte får upp knappen eller om det är lång kö).
• nokturi som innebär att man behöver gå upp på natten och kissa (inte att man väcks av barnen och då känner att man behöver kissa, utan att man väcks av blåsan, vilket är stor skillnad).

De här tre punkterna är tillsammans klassiska symtom på en överaktiv blåsa.

Ofullständig tömning innebär att man inte kan tömma blåsan ordentligt och alltid har urin kvar. Det kan medföra att man får springa ofta på toaletten, men beror inte på att blåsan är överaktiv utan att den blir retad av att inte bli tömd. Man kan även få problem med läckage och upprepade urinvägsinfektioner.
­– Det är väldigt viktigt att man tömmer sin blåsa, så om ni har svårt att tömma er blåsa är det viktigt att ni får hjälp, menar Anna Martinson de Cándenas.

Urinläckage. Man kan ha problem att hålla urinen och läcka på väg till toaletten om man har trängningsläckage eller i samband med ansträngning som exempelvis när man lyfter tungt, nyser eller i samband med träning. Det senare kallas ansträngningsinkontinens och drabbar enbart kvinnor.

Orsaken till problemen

Att man har en överaktiv blåsa vid MS kan bero på två saker enligt Anna Martinson de Cárdenas. Det kan antingen vara att signalerna från hjärnan är för täta men det kan också handla om signalerna från blåsan, det vill säga att sensorerna som finns inne i blåsan (som känner av om blåsan är full) reagerar för tidigt.

Men det kan även finnas andra orsaker till en överaktiv blåsa än MS och de neurologiska skadorna från sjukdomen. De här andra orsakerna vill man utesluta innan man behandlar en överaktiv blåsa kopplat till MS. Det kan exempelvis vara urinvägsinfektioner, förstoppning (tarm och urinblåsa ligger väldigt nära varandra och har man förstoppningsproblematik ligger en full ändtarm och trycker mot blåsan och irriterar den). Att dricka för mycket kan ge symtom som vid en överaktiv blåsa och vissa andra sjukdomar som diabetes och hjärtsvikt påverkar urinblåsan. Ytterligare orsaker till en överaktiv urinblåsa är förstorad prostata hos män som trycker på urinröret och rektocele hos kvinnor som innebär att tarmen buktar in i vagina och påverkar blåsan. Man kan stå på läkemedel som har en vätskedrivande effekt. Urinblåsan påverkas dessutom av hur vi mår för övrigt – om vi är stressade, nervösa eller har ont.

Ofullständig tömning av urinblåsan kan också bero på flera olika saker. En av dessa kallas dyssynergi och innebär att blåsan drar ihop sig för att tömma ut urinen, men att slutmuskeln runt urinröret inte slappnar av och då kan urinblåsan inte tömma sig.

Hjälp vid överaktiv blåsa

Det första man gör är att försöka hjälpa patienten att göra livsstilsförändringar.

• Livsstilsförändringar

Dryck: Det är inte ovanligt att man dricker alldeles för mycket.

– Sex koppar kaffe förr i tiden var inte så mycket, men nu när kopparna är så här stora (hon håller upp händerna och visar), så får man i sig jättemycket kaffe.

Förstoppning: Anna Martinson de Cándenas menar att man först och främst måste se till att tarmen töms, annars är det svårt att hjälpa till med en överaktiv blåsa.

Sömn: Något annat man utreder är om patienten är vaken ofta på nätterna och orsaken till detta.

– Är det för att du har ont i ryggen, har en man som snarkar eller är det för att du har ett litet barn som vaknar och gråter? Hur kan vi hjälpa dig så att du får en bättre sömn och inte behöver vara uppe och kissa så ofta?

Rökning: En annan sak som påverkar är rökning eftersom nikotinet påverkar blåsan så att den blir överaktiv. Rökning är för övrigt den främsta orsaken till blåscancer.

Toalettvanor: Anna Martinson de Cándenas berättar också att de tillsammans tittar på hur man ska sitta på toaletten för att tömma blåsa och tarm optimalt (se tipsruta nedan).

Nästa steg på behandlingstrappan är hjälpmedel och läkemedel.

• Hjälpmedel

Anna Martinson de Cándenas går igenom olika skydd som finns om man har problem med läckage. Hon menar att man inte alls behöver gå runt med enorma skydd, utan att det finns mindre och smidigare skydd som tar upp den urin som kommer ut.
Mer om hjälpmedel i faktarutan nedan.

• Läkemedel

Det finns olika läkemedel att tillgå samt att man kan injicera botox i blåsan (görs på urologen/cystoskopin) för att den ska slappna av och man ska slippa trängningar och läckage. Effekten håller från 3 månader upp till ett år och ger inga andra biverkningar än att man kan få en sämre blåstömning.

Det sista steget på behandlingstrappan är kirurgi.

• Kirurgi

Vid de här operationerna tar man ett tarmsegment och opererar in i blåsväggen. Det görs för att blåsan ska slappna av och bli lite lugnare, eftersom tarmsegmentet inte reagerar på att blåsan fylls. Om man har väldigt stora problem kan urinblåsan opereras bort. Men nu för tiden behövs det sällan då botox brukar hjälpa innan det blir aktuellt med kirurgi.

Hjälp vid ofullständig tömning

Urologen använder bladderscan (ultraljud) för att kontrollera om din blåsa tömmer sig som den ska. Är det så att blåsan inte tömmer sig eller att det finns urin kvar när du har kissat, kan du använda RIK.

Läs mer om RIK och KAD i rutan nedan om hjälpmedel.

Det här händer hos uroterapeuten

För att få komma till uroterapin behövs en remiss. Du kan skriva en egenremiss eller komma via remiss från neurologen.
Uroterapeuten behöver bilda sig en uppfattning om vilka problem du har för att kunna hjälpa dig på bästa sätt.
Det här händer på uroterapin:

• Du får många frågor
  Under en timme ställs mängder av frågor för att uroterapeuten ska få ett begrepp om vilka problem som finns, om det handlar om en överaktiv blåsa eller ofullständig tömning till exempel. Andra frågor som uroterapeuten ställer är i vilka situationer besvären uppkommer och hur länge besvären har existerat samt om du har problem med tarmen och eventuella problem med sexuell funktion? Man går helt enkelt genom allt som kan påverka livssituationen.

– Och det gör vi för att du ska förstå varför du har de här problemen och hur man kan lösa dem på bästa sätt och för att förstå att det är inget farligt, det är inget konstigt och att du kan få hjälp, säger Anna Martinson de Cándenas.

• Du får undervisning om urinblåsans funktion

Under besöket ges undervisning om hur blåsan fungerar. Man pratar om vätskeintag och om blåsträning (om det är aktuellt).

• Du får ”tråkiga listor”
  Du får med dig ”de där väldigt tråkiga listorna” där du fyller i hur mycket du dricker och kissar under 2 dagar. Anna Martinson de Cándenasmenar att de må vara jobbiga att fylla i men påpekar att de ger henne väldigt mycket viktig information när hon får ta del av hur mycket patienten dricker och kissar.
• Du får lära dig knep och övningar
  Du får knep för hur du kan hantera trängningar, hur du ska sitta på toaletten för att tömma bättre samt att lära dig att göra bäckenbottenövningar. Det sistnämnda är något som både kvinnor och män bör göra.
  – Det är inte bara vi kvinnor som ska knipa och ”knäcka nöten” utan det ska även männen göra och det har mycket bra effekt på många saker. För kvinnor är bäckenbottenövningar bra för att minska ansträngningsläckage och för blodtillförsel till slemhinnor. För männen är det bra för erektionsproblematik eller för att motverka tidig utlösning.

(Har man känselbortfall är det svårt att knipa och då är det inte aktuellt med bäckenbottenövningar.)

• Du får göra cystometri (blåsfunktionsundersökning)

Cystometri görs på uroterapin om man behöver påvisa överaktivitet eller dålig tömning samt för att utreda om besväret beror på MS eller om det finns någon annan orsak.

• Du får lära dig RIK och/eller prova ut inkontinensskydd

Livskvalitet

Avslutningsvis säger Anna Martinson de Cárdenas:

­– Det finns dom som läcker två droppar som tycker det är fruktansvärt. Det finns dom som det bara rinner om och som tycker att det är helt okej. Det går inte att mäta och se vem som har mer eller mindre besvär eller vem som lider mer eller mindre. Så har ni problem som ni uppfattar påverkar er livskvalitet, sök hjälp. Så att ni inte slutar att göra saker för att blåsan stökar.

Text: Louise Candert
Foto toppbild: Johnér

Biogen-46391 november 2022
Senast uppdaterad: 2022-11-18