Tarmproblem vanligt vid MS

Att ha problem med tarmen vid MS är väldigt vanligt, menar uroterapeuten Anna Martinsson. Hon säger också att många av dem som har problem med tarmen inte får hjälp. Här berättar hon om vilka problem som är vanliga, vad man kan göra åt dem och hon säger att man ska be om hjälp.

– Man tänker inte på tarmen förrän den börjar besvära, säger Anna Martinsson. Och att tarmen besvärar är ett vanligt symtom vid MS. Så många som 70–80 procent av dem som lever med MS har problem med blåsa och tarm.
Hon beskriver hur stigmatiserande det kan vara att ha besvär med sin tarm. Man kanske slutar göra saker man gjorde innan, för att man först behöver sitta sina två timmar på toaletten. En stökande tarm kan påverka en hel familj, med vardagsliv och semestrar. 

Problem med tarmen vid MS kan bero på skador på nervbanor mellan hjärnan och ryggmärgen. De vanligaste tarmproblemen vid MS är förstoppning och/eller avföringsläckage.

Förstoppning vid MS

– De vanligaste orsakerna till förstoppning, och det gäller hela befolkningen, är att man håller tillbaka avföringen och inte går på toaletten när man behöver, säger Anna Martinsson.
Andra vanliga orsaker är att man rör sig för lite och äter sämre kost. Olika sjukdomstillstånd som MS, Parkinson, diabetes, demens och vissa andra neurologiska skador kan ge problem med förstoppning. Likaså strukturella besvär som svåra smärtor, rectosele* eller förträngningar i tarmen. IBS, graviditet och vissa läkemedel kan också ge förstoppning.

* Rectosele = En försvagning i väggen mellan rektum och vagina gör att ändtarmen buktar fram mot slidan. Det kan medföra att det är svårt att tömma tarmen helt. Rectosele är vanligt hos kvinnor som fött barn eller har kronisk förstoppning.

Symtom på förstoppning

Magknip, svullen buk och aptitlöshet är vanliga symtom vid förstoppning. Man kan även gå ner i vikt eller ha oklar feber under en längre tid.

Vad är normalt?

Det är inte ovanligt att man godtar att tarmen inte fungerar som den ska. Man har helt enkelt vant sig. Anna Martinsson berättar att det finns patienter som säger:

”Jag tömmer min tarm två gånger i veckan och så har jag haft det hela livet och det är helt OK. Jag krystar så att jag blir alldeles röd, det är normalt för mig”.

– Men det är inte normalt, säger hon med eftertryck. Man ska kunna tömma sin tarm flera gånger i veckan utan att krysta!

Anna Martinsson hänvisar till de internationella ROM-kriterierna för förstoppning säger att om man har två av dessa punkter under minst tre månader och inte har IBS eller diarré, så är man förstoppad:

• avföring mindre än tre gånger per vecka
• hård avföring oftare än ¼ av avföringstillfällena
• uttalad krystning oftare än ¼ av avföringstillfällena
• känsla av ofullständig tömning oftare än ¼ av avföringstillfällena
• känsla av anorektal blockad oftare än ¼ av avföringstillfällena
• hjälper till manuellt oftare än ¼ av avföringstillfällena.

Grundläggande för en fungerande tarm

För alla människor finns några grundläggande saker som bidrar till en välmående tarm

Gastrokoliska reflexen

Den här reflexen föds vi alla med, förklarar Anna Martinsson och förtydligar att cirka 30 minuter efter måltid kommer en impuls/reflex om att man behöver gå och tömma tarmen. Man ser det tydligt på barn som springer på toaletten en stund efter att de har ätit. Många vuxna har tryckt undan reflexen, för att man inte har tid att gå på toaletten när det pockar på. Men de allra flesta människor har en viss stund på dagen, efter en måltid, då man brukar få en påminnelse om att tömma tarmen. Det kan vara efter frukost, lunch eller middag. Den ska man lyssna på, menar hon. Det är när man tränger undan den här reflexen som man får problem att tömma tarmen sedan. Men den gastrokoliska reflexen kan man få tillbaka. Anna Martinsson menar att om man har problem med förstoppning och minns när den där påminnelsen brukade komma, kan man gå och sätta sig på toaletten vid den tidpunkten även om det inte händer något. Efter någon månad eller två så brukar reflexen komma igång igen.

Sittställning på toaletten

Genom att sätta en pall (ca 30 cm) under fötterna när man sitter på toaletten jämnas vinkeln i tarmen ut och det blir lättare att tömma tarmen. Anna Martinsson menar att sedan vi började använda toalett på 1700-talet i vårt samhälle har vi fått allt mer problem med förstoppning. I andra kulturer där man har ett hål i marken eller går ut i skogen, har man inte alls de här problemen.

Krysta inte!

Anna Martinsson återkommer flera gånger till vikten av att inte krysta. När man krystar återkommande förstör man bäckenbotten och slutmuskeln och till slut får man inkontinens. Soiling** och analinkontinens är vanligt efter långvarig förstoppning och krystning. Krystning av hård avföring  kan även leda till hemorrojder, fissurer och andra besvär.

Så krysta inte, menar Anna Martinsson och hänvisar till att i stället använda bukmuskulaturen. Hon förklarar att när man sitter med benen upp på pallen ska man tänka att man blir som ett päron och fylla buken med luft som man sedan pressar ut med bukmuskulaturen.

** Läckage med slem eller lite avföring, det är alltid lite smutsigt i underkläderna.

Regelbundna vanor

Man ska försöka skapa regelbundna vanor enligt ovan, att inte stressa utan försöka ha lugn och ro, men inte sitta längre än 10–15 minuter om det inte kommer någon avföring (för att spara bäckenbotten). Tarmen är en vanevarelse, det är därför vi får förstoppning när vi är ute och reser, menar Anna. För helt plötsligt ändrar vi kosten, dryckesintaget och våra toalettvanor.

Så vad kan man göra?

Det finns en rad olika åtgärder vid problem med tarmen. Det finns både saker du själv kan testa och hjälp att få från vården.

Det här kan du göra själv Se över dina toalettvanor. Försök att gå när den gastrokoliska reflexen pockar på. Se över din sittställning på toaletten (se bild). Krysta inte. Ät kostfiber. De bästa kostfibrerna är de som har både icke vattenlösliga och vattenlösliga fibrer, som plommon, loppfrön, linfrön och psyllium. De gör att avföringen blir större i volym, torrare och mjukare. Det finns även bulkmedel att ta till om det inte hjälper att äta mer kostfiber. Drick vatten. Motionera.

Sök hjälp om:

• du är förstoppad
• du har problem med läckage (det finns både hjälpmedel och skydd att få)
• du har blod eller slem i avföringen
• du har smärta
• du är orolig eller har funderingar

Du kan även få hjälp med kostråd, hur du gör bäckenbottenövningar för att stärka din bäckenbotten, hur du kontrollerar urgency (när det blir så bråttom att du måste springa till toaletten) och TAI (transanal irrigation, används vid förstoppning och diarré och går ut på att man sprutar in vatten i tarmen med hjälp av en kateter) med mera.

– Du ska inte godta dina besvär! Sök hjälp. Fråga din MS-sköterska eller neurolog alternativt sök hjälp i primärvården, säger Anna Martinsson.

Text: Louise Candert
Foto: iStock
Illustration: Sprida Reklambyrå

Biogen-46391 november 2022
Senast uppdaterad: 2023-01-25