Trötthet eller fatigue?

      

– Man får inte skylla allt på sin MS, det är jätteviktigt. Många gör det, både doktorer och patienter. ”Det är min MS som gör att jag är så trött.” Men vem är inte trött ibland, det är inte samma sak som fatigue. Man ska först kolla upp att det inte beror på något annat, säger neurologen Björn Hedström.

Det är stor skillnad mellan vanlig trötthet och fatigue. Den vanliga tröttheten beror oftast på brist på sömn och/eller vila. Vanlig trötthet drabbas vi alla av nu och då och den går vanligtvis att vila eller sova bort. Fatigue vid MS eller hjärntrötthet däremot beror på inflammation i hjärnan och går inte att vila eller sova bort. Mot fatigue finns andra strategier (se faktaruta nedan).

Neurologen Björn Hedberg träffar många personer med MS på Ängelholms sjukhus, där han arbetar. Fatigue är ett vanligt problem vid MS, men när Björn Hedberg träffar en patient som har problem med trötthet börjar han alltid med att utesluta andra orsaker till tröttheten. 

Vanliga orsaker till trötthet

Det finns många orsaker till att man är trött. Björn Hedberg räknar upp en rad exempel.

  • Kronisk insomni (sömnlöshet)

Sömnlöshet kan handla både om att ha svårt att somna men också om att dålig sömnkvalitet eller att drabbas av många och långa vakna perioder under natten.

  • Obstruktiv sömnapné

Sömnapné är ofta kopplat till snarkning och innebär att man har flera andningsuppehåll när man sover.

– Snarkutredning gör jag på nästan alla mina patienter som kommer och klagar över att de är trötta och rätt många snarkar och har andningsuppehåll på natten. Och det är klart, då sover man dåligt. Varje gång man har ett aningsuppehåll så vaknar man och kommer aldrig ner i djup sömn, menar Björn Hedström.

  • För mycket skärmtid

Björn Hedström är tydlig med att det inte är bra att titta på skärmar två de sista timmarna innan man ska sova. Då menar han alla skärmar, inklusive TV.

– Man ska undvika att titta på skärmar de sista timmarna, om man vill sova bra. Om man inte vill sova bra, kan man titta, säger han och ler lite finurligt.
Till och med lågstrålande bokskärmar har visat sig ge en sämre sömn. Då är det bättre att läsa en helt vanligt bok innan man ska sova.

  • Restless legs

Det som tidigare kallades restless legs kallas numera Willis-Ekboms sjukdom (WED) och innebär att man upplever att det kryper eller pirrar i benen när man sitter eller ligger en längre stund, som till exempel när man ligger i sängen och ska sova. (1) WED kan också vara en orsak till att man har svårt och somna och får en sömnbrist.

En störd dygnsrytm, smärta eller depression kan också påverka sömnen negativt.


Det här kan man göra

Man kontrollerar blodvärden, vitaminnivåer, att du inte har någon sköldkörtelsjukdom, att du inte snarkar och så vidare. Om du har en sömnorsakad trötthet försöker man optimera sömnen. Då handlar det bland annat om att inte sova på dagen.

– För om du inte bygger upp ett sömntryck kan du inte sova på natten. Du måste hålla dig vaken på dagen för att kunna somna på kvällen. Stimulera knoppen, utsätt dig för mentala övningar så ökar du tröttheten och bygger upp den här sömnskulden som man kallar det och då kan du sova bättre, säger Björn Hedström.

Han tillägger att ibland får man använda läkemedel, men att de ger en sämre sömnkvalitet.


Om du har fatigue

Björn Hedström menar att när man har gjort allt det där och uteslutit andra orsaker, då kan man fundera på om det är MS som ligger bakom tröttheten. Han menar att man dels kan ha proinflammatoriska cytokiner, som ger en inflammationskänsla i hjärnan. Man kan också ha en hormonell störning som gör att man inte får frisättning av det sömnhormon som man behöver och att man därför sover sämre. Man har även sett att man har en axonförlust (när man har MS), det vill säga en nervtrådsförlust i något som heter RAS i hjärnan.

– Vi har ett system som kallas RAS och som gör att vi håller oss vakna, upptäcker om något är farligt och så vidare. Om vi inte får rätt signaler därifrån kan det göra att vi sover sämre, förklarar Björn Hedström.

Har du fatigue ska du, i motsats till vid sömnorsakad trötthet, vila på dagen för att fylla på med ny energi. Då behöver du hushålla med din energi.

– När du har de här cytokinerna som ger en inflammation och en inflammationströtthet i hjärnan, då är det viktigt att hela tiden vara försiktig med vad du gör men samtidigt vara tillräckligt aktiv på kvällen så att du kan sova, säger Björn Hedström.

 

Text: Louise Candert

Foto: Johnér

 

 

Strategier vid fatigue

 

Det finns en hel del du kan göra själv för minska fatigue. Grunden är att hitta balans mellan vila och aktivitet i vardagslivet. 

• Lyssna på kroppen 
Ett bra sätt att få krafterna att räcka till är att lära känna hur mycket fysisk och psykisk ansträngning kroppen tål. Att föra dagbok över symtom och utlösande faktorer vid fatigue kan vara ett bra sätt.

• Spara på energi
Försök planera så att flera fysiskt eller psykiskt ansträngande aktiviteter inte kommer direkt efter varandra. Ofta har man mer krafter på förmiddagen. 

• Ha goda sömnvanor
Sömnen är livsviktig. Under sömnen stänger hjärnan av alla vanliga tankeprocesser och låter hjärnan att återhämta sig, vilket sker främst under djupsömnen. Hjärnan arbetar då långsammare och tillverkningen av stresshormon går på sparlåga.

• Träna
Fysisk träning ger bättre kapacitet att stå emot symtom vid fatigue. Tränings-programmet ska aktivera många muskelgrupper och läggas upp i intervaller.

• Vila
Personer med MS behöver ofta vila av både fysiska och psykiska orsaker. Att ligga en stund i ett svalt rum och lyssna på avkopplande musik ger bra effekt för många.

• Kyla
Att ha det svalt hemma är bra för att minska risken för fatigue. Att duscha kallt i samband med träning ger också bättre återhämtning. Kyla i samband med vila ger snabbare och bättre effekt av vilan.

 


Läs mer om fatigue

Fatigue – ett tröttsamt symtom >>

Bemästra din fatigue >>

Se en film om fatigue >>

 

Biogen-46391 mars 2020
Senast uppdaterad: 2020-12-21

Läs mer

De första symtomen vid MS

Hur vet man om de där diffusa symtomen beror på sjukdomen MS eller på något annat? Och vilka är de vanligaste första symtomen vid MS – det verkar vara så många olika? 

Läs mer
Fysiska symtom

En del personer med MS drabbas av mer eller mindre uttalad nedsättning av muskelkraften under sjukdomens gång. Det beror på skador på de nervfibrer som leder motoriska signaler, alltså de signaler som styr musklerna. 

Läs mer
Synnervsinflammation

Ett av de vanligaste första symtomen vid MS är synnedsättning som orsakas av en inflammation i synnerven. Typiskt för multipel skleros är att endast det ena ögat drabbas. 

Läs mer
Känselstörningar

Vår förmåga att uppleva beröring styrs, liksom motoriken, av nerverna i CNS. Och precis som vid symtom med förlust av muskelstyrka kan de här symtomen vara tillfälliga eller kvarstående. 

Läs mer
Smärta och värk vid MS

”Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”

Läs mer
Fatigue - ett tröttsamt symtom vid MS

I likhet med flera andra sjukdomar är det vanligt att känna sig trött när man har MS. Om tröttheten är så påtaglig att den hindrar möjligheten att leva ett normalt aktivt liv kallas tillståndet fatigue 

Läs mer
Balans och koordinationsproblem

Balans- och koordinationsproblem är vanliga symtom vid MS. Du kanske till exempel lägger märke till att fingrarna inte längre fungerar på samma sätt som tidigare

Läs mer
Trötthet, kognition och depression

Tröttheten vid MS är nära sammankopplad med de kognitiva problemen som kan orsakas av sjukdomen. Med kognitiva funktioner menas vår förmåga att till exempel tänka, minnas och planera. 

Läs mer
Spasticitet

Vissa skador på CNS kan leda till att musklerna inte går att kontrollera som vanligt, fast muskulaturen är stark. Symtomet kallas spasticitet och kan förekomma vid MS. Spasticitet beror på en ökad aktivitet i muskler och senor på grund av att hämmande signaler från hjärnan saknas. 

Läs mer
Blåsbesvär - ett vanligt problem vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­– ett vanligt besvär vid multipel skleros – på ett patientmöte under hösten. 

Läs mer
Problem med urinblåsan

En del patienter med MS drabbas av problem med urinblåsan. De kan nästan alltid behandlas med gott resultat. De inflammationer som finns i nervsystemet påverkar överföringen och koordinationen av nervimpulser till och från blåsan. 

Läs mer
Tarmproblem vanligt vid MS

Att ha problem med tarmen vid MS är väldigt vanligt, menar uroterapeuten Anna Martinsson. Hon säger också att många av dem som har problem med tarmen inte får hjälp. 

Läs mer
Neuropatisk smärta vanligt vid MS

Smärta och värk är vanliga symtom vid MS. Särskilt vanlig är neuropatisk smärta, det vill säga nervsmärta. Läkaren och smärtspecialisten Christian Simonsberg beskriver...

Läs mer