Neuropatisk smärta vanligt vid MS


Smärta och värk är vanliga symtom vid MS. Särskilt vanlig är neuropatisk smärta, det vill säga nervsmärta. Läkaren och smärtspecialisten Christian Simonsberg beskriver hur neuropatisk smärta fungerar vid MS och hur behandlingen ser ut på smärtkliniken där han arbetar. 

 

–  Man kan säga att långvarig smärta beskrivs bäst som ett syndrom, det vill säga det är många symtom. Smärta är ett av dem, men koncentrationsförmåga, minnen, nattsömn, självbild, relationer, ekonomi, fritid och arbete kan också vara en del hos dem som drabbas lite värre. Det blir liksom en global påverkan där smärtan bara är en del, säger smärtspecialisten Christian Simonsberg.

 

Han är specialist i psykiatri och smärtlindring och arbetar på Smärt Centrum på Östra sjukhuset/Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I sitt arbete träffar Christian Simonsberg många patienter med neuropatisk smärta. Det är också en typ av smärta som är vanlig vid MS. Enligt Svenska MS-Sällskapet drabbas cirka en tredjedel av MS-patienterna av neuropatisk smärta. Andra källor tyder på att det kan vara ytterligare många fler.

 

Neuropatisk smärta kallas även nervsmärta. Nervsystemet delas in i två delar; det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärna och ryggmärg och det perifera nervsystemet som består av nerverna. På samma sätt delas neuropatisk smärta in i perifer- och central neuropatisk smärta. Perifert utlöst neuropatisk smärta kan till exempel bero på att något trycker på en nerv, diskbråck eller att nerver gått av vid en skada. Centralt utlöst neuropatisk smärta uppstår till följd av en skada eller sjukdom i CNS som exempelvis vid en stroke, vid en hjärnskada eller vid MS. Den neuropatiska smärtan man har vid MS är alltså central, eftersom den har utlösts av skada i CNS.

 

 

”Smärtan bestämmer själv när den dyker upp”

Neuropatisk smärta beskrivs ofta som brännande, elektrisk, stickande, skärande och att det kan kännas som en stöt (som en änkestöt*). Många tycker att det är svårt att beskriva smärta men dessa adjektiv är återkommande, menar Christian Simonsberg. Muskulär inflammatorisk smärta beskrivs däremot mer som bultande, pulserande och molande. Han påpekar att dessa beskrivningar dock bör tas med en nypa salt och kan betraktas som små indicier på vad det handlar om för typ av smärta. Typiskt för neuropatisk smärta är att den är mer autonom, oförutsägbar och opåverkbar än muskulär smärta. Den kan exempelvis uppstå när man sitter bekvämt tillbakalutad framför TV:n och plötsligt får en skur av smärtsignaler.

I vissa fall kan smärtan utlösas av en yttre påverkan. Det finns personer som är känsliga för värme/kyla vilket kan utlösa smärta. En del personer med besvärlig neuropatisk smärta kan vara väldigt känsliga för beröring och vill inte ha kläder som sitter åt, berättar Simonsberg. Han menar dock att i det stora hela bestämmer smärtan själv när den dyker upp.

 

Var man har ont varierar mycket från patient till patient vid MS, eftersom det beror på var de demyeliniserande placken sitter och var skadorna finns.

 

 

Så ställs diagnos

Diagnosen baseras på flera delar. En av delarna är patientens egen berättelse. Det vill säga hur patienten beskriver att smärtan känns, när den kommer, hur länge det gör ont och så vidare. Om man misstänker en MS-korrelerad smärta vill man försäkra sig om att tiden som patienten haft smärtan stämmer överens med MS-sjukdomen. En annan viktig komponent vid neuropatisk smärta är någon typ av störning i känselsinnet. Det kan både röra sig om att man upplever känselintryck starkare eller att man har nedsatt känsel. Känselkvaliteten testas. Tester görs även för att undersöka motorik, styrka och reflexer.

 

Simonsberg påpekar att det generellt vid neuropatisk smärta är mycket vanligare med känselpåverkan än motorisk påverkan. Men vid MS är det annorlunda eftersom påverkan på motorik är en del av sjukdomsbilden.

 

Christian Simonsberg träffar många patienter med neuropatisk smärta och en del av dem har MS. På frågan om neuropatisk smärta yttrar sig annorlunda hos en patient med MS än hos andra patienter, bekräftar Simonsberg att det kan vara lite speciellt vid MS. Han förklarar att det hos personer med MS ofta handlar om en kombination av muskulär smärta och nervsmärta, vilket kan komplicera det hela.

 


Behandling

Neuropatisk smärta anses vara en mycket svårbehandlad form av smärta. Simonsberg återkopplar till det han sade inledningsvis om att betrakta långvarig smärta som ett syndrom med många symtomområden. För så ser även behandlingen ut, det vill säga att smärtan behandlas utifrån olika problemområden. Vid smärtrehabilitering generellt är multimodal smärtbehandling oftast det som fungerar bäst, anser han. Men säger också att förväntningarna på läkemedelsbehandlingen är återhållsamt positiva. Det finns helt enkelt inte några undermedel och därmed blir de andra insatserna också viktiga. Simonsberg säger också att patienten behöver involveras i behandlingen.

 

Utöver läkemedel har fysioterapeuten en viktig roll när det handlar om att identifiera delar av smärtproblematiken som handlar om felställningar, överansträngning och obalans i systemet. Alltså sådant som kan orsaka den muskulära smärtan som Christian Simonsberg talade om tidigare. Fysioterapeuten gör sedan ett träningsprogram åt patienten. Ofta behövs även psykologiska insatser för hjälp med sådant som stress, oro, sömnproblem och självbild. Det kan också handla om att lära sig att leva med smärtan. Simonsberg nämner ACT (Acceptance and commitment therapy) som går ut på just det samt att smärtan ska påverka livet så lite som möjligt. Man strävar mot det liv man skulle levt om man inte hade haft smärta.

 

Sammanfattningsvis behandlas långvarig neuropatisk smärta utifrån en rad olika infallsvinklar genom att man försöker åtgärda var och en av alla de olika faktorer som samverkar. Fysioterapeuten hjälper patienten med problem i rörelseapparaten, psykologen med psykiska bekymmer, neurologen med behandling av MS-sjukdomen och smärtläkaren med läkemedel för att minska nervsignalerna från CNS som skickar fram smärtimpulserna. När alla dessa funktioner kan samverka får man också det bästa resultatet, menar Simonsberg.

 

Detta kan du göra själv

Ytterligare en infallsvinkel kan vara om det finns något man kan göra själv för att påverka smärtbilden. Christian Simonsberg nämner att motion och fysisk aktivitet har en smärtlindrande effekt och är läkande på många olika sätt. Men han betonar att om det är något som är särskilt viktigt att tänka på när man har problem med neuropatisk smärta, så är det att minska stressen. Stress generellt har en dålig inverkan för alla patienter med långvarig smärta. Det handlar om att försöka hitta balans.

 

- Det är ju något som gäller för oss alla, men att sträva mot att ha balans blir ju ännu viktigare för en patient med långvarig smärta. Om det finns stress med i bilden bidrar det till att lidandet blir ännu större. Så det är viktigt att se över vad vi mår vi bra av och vad tynger oss. Att identifiera vad som stressar oss och att, i den mån det går, göra sig av med sådant som inte är bra. Men det som känns gott, fint och läkande, det försöker man göra mycket av, säger Christian Simonsberg.

 

 

* Änkestöt kallas det när man slår i armbågen (ulnarisnerven) och smärtan strålar ut i fingrarna, som en stöt.

 

Här kan du läsa mer om smärta och värk vid MS >>

Text: Louise Candert

Foto toppbild: iStock

Foto Christian Simonsberg: Privat

 

Biogen-46391 november 2021

Senast uppdaterad: 2021-11-15

Du kanske också är intresserad av:

De första symtomen vid MS

Hur vet man om de där diffusa symtomen beror på sjukdomen MS eller på något annat? Och vilka är de vanligaste första symtomen vid MS – det verkar vara så många olika? 

Läs mer
Fysiska symtom

En del personer med MS drabbas av mer eller mindre uttalad nedsättning av muskelkraften under sjukdomens gång. Det beror på skador på de nervfibrer som leder motoriska signaler, alltså de signaler som styr musklerna. 

Läs mer
Synnervsinflammation

Ett av de vanligaste första symtomen vid MS är synnedsättning som orsakas av en inflammation i synnerven. Typiskt för multipel skleros är att endast det ena ögat drabbas. 

Läs mer
Känselstörningar

Vår förmåga att uppleva beröring styrs, liksom motoriken, av nerverna i CNS. Och precis som vid symtom med förlust av muskelstyrka kan de här symtomen vara tillfälliga eller kvarstående. 

Läs mer
Smärta och värk vid MS

”Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”

Läs mer
Fatigue - ett tröttsamt symtom vid MS

I likhet med flera andra sjukdomar är det vanligt att känna sig trött när man har MS. Om tröttheten är så påtaglig att den hindrar möjligheten att leva ett normalt aktivt liv kallas tillståndet fatigue 

Läs mer
Trötthet eller fatigue?

Man får inte skylla allt på sin MS, det är jätteviktigt. Många gör det, både doktorer och patienter. ”Det är min MS som gör att jag är så trött.”

Läs mer
Balans och koordinationsproblem

Balans- och koordinationsproblem är vanliga symtom vid MS. Du kanske till exempel lägger märke till att fingrarna inte längre fungerar på samma sätt som tidigare

Läs mer
Trötthet, kognition och depression

Tröttheten vid MS är nära sammankopplad med de kognitiva problemen som kan orsakas av sjukdomen. Med kognitiva funktioner menas vår förmåga att till exempel tänka, minnas och planera. 

Läs mer
Spasticitet

Vissa skador på CNS kan leda till att musklerna inte går att kontrollera som vanligt, fast muskulaturen är stark. Symtomet kallas spasticitet och kan förekomma vid MS. Spasticitet beror på en ökad aktivitet i muskler och senor på grund av att hämmande signaler från hjärnan saknas. 

Läs mer
Blåsbesvär - ett vanligt problem vid MS

Sjuksköterskan och uroterapeuten Anna Martinson de Cárdenas föreläste om MS och blåsbesvär ­­– ett vanligt besvär vid multipel skleros – på ett patientmöte under hösten. 

Läs mer
Problem med urinblåsan

En del patienter med MS drabbas av problem med urinblåsan. De kan nästan alltid behandlas med gott resultat. De inflammationer som finns i nervsystemet påverkar överföringen och koordinationen av nervimpulser till och från blåsan. 

Läs mer
Tarmproblem vanligt vid MS

Att ha problem med tarmen vid MS är väldigt vanligt, menar uroterapeuten Anna Martinsson. Hon säger också att många av dem som har problem med tarmen inte får hjälp. 

Läs mer