Smärta och värk vid MS

Smärta/värk vid MS brukar delas in i två kategorier; neurogen och nociceptiv smärta.

Neurogen eller neuropatisk smärta
Vid sjukdom eller skada i det centrala nervsystemet, som exempelvis vid MS, kan man uppleva en speciell typ av nervsmärta, det man kallar central neurogen eller central nervsmärta.

Senare års forskning visar att central neurogen smärta är den som är vanligast vid MS och är den typ av smärta som främst orsakas av MS. Denna form av smärta uppstår inne i nervsystemet men känns ute i kroppen, som till exempel i benen. Man kan ännu inte förklara varför MS ger central neurogen smärta, men forskning kring detta pågår.

Nociceptiv smärta eller vävnadssmärta
Den här typen av smärta är den ”vanliga” sortens smärta och leds via smärtreceptorer från skadad vävnad vid till exempel en inflammation eller fraktur. Personer med MS kan givetvis också drabbas av nociceptiv smärta. Då handlar det vanligtvis om huvudvärk eller värk i rygg, nacke och axlar. I en del fall kan smärtbesvären bero på felbelastning på grund av exempelvis nedsatt styrka och funktion i benen på grund av MS. Nociceptiv smärta förekommer i ungefär samma utsträckning hos personer med MS som hos andra individer.

Även andra typer av smärta kan förekomma vid och orsakas av MS.

Huvudvärk
Om huvudvärk kan orsakas av MS är inte kartlagt, men enligt enstaka forskningsrapporter förekommer huvudvärk i samband med stora inflammatoriska härdar (plack) i hjärnan med svullnad som följd och påverkan på hjärnans hinnor.

Att synnervsinflammation är förknippad med värk i och bakom ögat är välkänt. 

Trigeminus neuralgi (efter ansiktsnerven trigeminus som förmedlar känseluttryck från ansiktet)
Detta är en typ av stötliknande ansiktssmärta som drabbar cirka 5 % av personer med MS och kan komma redan vid 30–40 års ålder. Smärtan avtar oftast efter några månader men kan komma tillbaka senare i livet eller bli kronisk.
Ibland är trigeminus neuralgi det första symtomet vid MS. 

Ytterligare typer av smärta som kan uppkomma vid MS är painful tonic seizures, I´hermitte symtom och spasticitetssmärta.           

Prata med din läkare om du har MS och lider av smärta/värk. Läkaren brukar börja med att göra en utredning då hen ber dig att beskriva smärtan – hur den började, hur den känns, hur stark den är och så vidare. Du kan också få fylla i en så kallad smärtteckning där du markerar på en figur var smärtan är lokaliserad och hur den känns (bultande, stickande, skärande, molande, tryckande och så vidare). Hur stark (intensiv) smärtan är brukar skattas med hjälp VAS-skalan* (där du skattar smärtans intensitet med hjälp av en liten linjal.) Läs mer om VAS-skalan nedan. 

Just när det gäller nervsmärta (som är en vanligast förekommande vid MS) finns ingen riktigt bra läkemedelsbehandling. Oftast har vanliga smärtstillande mediciner inte någon effekt. En del personer får viss smärtlindring av starkare smärtstillande läkemedel (opoider). Äldre typer av läkemedel mot depression samt vissa typer av nyare läkemedel mot epilepsi har i olika studier visat sig ha en nervstillande effekt. 

Det finns en rad andra metoder att hantera smärta/värk än att använda läkemedel och det finns en hel del du kan göra själv. Några behandlingsmetoder som generellt sett har mer långvarig effekt på smärta är motion, KBT-terapi, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) och läkemedelsbehandling.

Det är lätt hänt att bli stillasittande när man har ont. Men det är faktiskt så att motion är bra mot smärta och att motionera är något du kan göra själv. När man motionerar ökar endorfinerna (i din kropp) som är kroppens egna smärtstillande substanser.

Försök att röra på dig så mycket du kan och orkar. Konditions- och muskelträning som promenader, cykling, skidåkning, gruppträning, simning och stavgång är bra. Börja i liten skala och öka gradvis i din egen takt. Fysisk aktivitet några gånger i veckan kommer ge positiva effekter på dina muskler och dess funktion, på din fysiska och psykiska hälsa och på smärtan/värken. 

Det finns även behandlingar som hjälper mer för stunden (det vill säga har en mer kortsiktig effekt) som avslappningsövningar, stretching, massage, kyla/värme (det är väldigt individuellt vid MS hur man reagerar på kyla/värme), akupunktur och nervblockad. 

VAS-skalan är ett hjälpmedel som används i vården för att hjälpa patienten att förklara hur intensiv smärta hen har. Det är en linjal där ena sidan är markerad från 1-100 (eller 1-10) och andra sidan markerad med ”ingen smärta” och upp till ”värsta tänkbara smärta”. Patienten markerar med en löpare hur stark smärtan är vid undersökningstillfället och läkaren kan på andra sidan avläsa smärtans styrka i siffror.

Ibland behövs remiss till en smärtmottagning. Den kan din neurolog skriva om det finns behov. På smärtmottagningen samarbetar olika yrkesgrupper med smärtan som utgångspunkt för att hjälpa personer med långvarig smärta. Där får du kunskap och redskap som kan hjälpa dig att hantera smärtan.