Annika får energi av att möta människor

Det kan man nog lätt säga att hennes utmaning med Berlin maraton är bevis på. Men Annikas energi och oräddhet inför nya erfarenheter och upplevelser slutar inte där.

–Jag tycker det är fantastiskt att leva och då vill jag göra det så mycket som möjligt, säger Annika Zetterlund. Händer det någonting då är jag gärna med.

Annika har alltid fyllt sin tillvaro med ovanligt mycket liv. När hon var yngre var det simhoppning på elitnivå, innebandy, fotboll, basket, hästar, vänner och fiolträning.
–Jag tränade både fiol och simhoppning flera gånger i veckan. Jag förstår faktiskt inte hur jag hann, säger Annika. Men jag är fortfarande sån.

Envishet i arv?

Annika växte upp på Brommaplan och Abrahamsberg. Pappan var konditor och Annika och hennes storasyster tillbringade många timmar i bageriet.
–Jag älskade deg som barn, säger hon och skrattar till. Det gör jag faktiskt fortfarande. Jag skulle kunna leva på kaffebröd.

Pappan var inte bara en ovanligt duktig konditor, han var också konstnärlig, skicklig på smaker och mat, stickade och virkade.
–Han var också otroligt envis, kanske har jag min envishet efter honom, funderar Annika.

När Annika var 17 träffade hon sin blivande make. De fick så småningom tre barn, men skilde sig när yngsta dottern var ett år.
–Jag undrade hur man kan överleva något sådant, men det gjorde jag.

Annika tog själv ansvaret för barnen, de växte upp hos henne.
–Min yngsta dotter är 25 år nu och ska precis flytta hemifrån.

Man förstår att de står varandra nära och i augusti ska hon bli farmor, något hon ser fram emot.

Trots att Annika haft MS i över trettio år så känner hon sig nästan alltid pigg.
– Jag vet inte om jag inte låter mig vara trött eller om jag aldrig är det.

Hon älskar att umgås med familj och vänner, träffa nya människor, resa, träna, spela fiol i Hässelby spelmansgille och gå på Djurgårdens matcher. Hon brinner för sitt arbete och hon är politiskt aktiv i Sundbybergs kommun.
Den senaste veckan har hon sovit i sju olika sängar.
–En del kanske skulle bli trötta av det, men för mig är det ingenting.

Vad är det då som ger så mycket energi?
–Det är mötet med alla människor.

Annikas yrkestitel är egentligen informatör på ett assistansföretag men det ligger närmare till hands att kalla henne professionell nätverkare och minglare.
–Jag har en förmåga att möta människor här och nu. Konsten att mingla är något jag är bra på, det vet jag.

Annika får göra det hon är bäst på och det är att knyta kontakter. Särskilt nöjd är hon när hon lyckas få någon som tidigare levt ett begränsat liv att söka hjälp och få en rikare tillvaro.

Hon reser också runt i världen och testar rehabanläggningar. Eftersom hon älskar att resa så föreläser hon om att resa med rulle (rullstol).
–En viktig sak är att ha tid, menar Annika. Det behöver inte alltid bli som man tänkt sig. Det gäller att ha ett öppet sinne.

En positiv realist

Annika är inte bara energisk och envis, hon har också en grundläggande positiv syn både på livet och sig själv.
–En del frågar om jag inte blev deprimerad när jag insåg att jag hade MS. Men varför skulle jag bli det?

Hon ser sig som en positiv realist, en som inte blundar för hur verkligheten ser ut, men som väljer att ha ett positivt perspektiv på saker och ting.
–Jag är privilegierad som har en bra MS och tre friska, fantastiska barn. Jag har dessutom ett otroligt bra jobb så varför ska jag inte tänka positivt?

Att hon har många styrkor är hon medveten om, men har hon då inga svagheter?
–Jo, det är klart, säger hon och blir tyst.

Funderar, länge.

–Det är nog faktiskt så att mina ”dåliga sidor” kan jag vända och använda.  Jag glömmer alltid bort det tråkiga och minns bara det som är bra.

Med en sådan inställning till livet är allt möjligt och Annika har förstås många drömmar kvar.
–Köra ett maraton till för att se om jag kan köra fortare och bli riktigt trött. Och någon gång i livet vill jag jobba med fotboll, det lär ju inte bli proffs med tanke på mina ben, men i någon roll och då gärna i Djurgården eller Svenska fotbollförbundet.

Text och bild: Anna Rehnberg

Biogen-03530 oktober 2022
Senast uppdaterad: 2022-10-19