Rikard Furusten är VD för en hälsokostkedja men själv har han MS. Ändå är Rikard Furusten glad och positiv för det mesta. Det var inget som ändrades då han som 31-åring fick diagnosen primär progressiv multipel skleros.
– Det var inte mitt fel att jag fick MS och jag visste ju genom mitt jobb att det händer en massa positiva saker i kroppen när man är glad. Dessutom är det roligare att vara glad än ledsen.
- Det är katastrof! utbrister Rikard Furusten när jag ringer från Huddinge station och undrar var han är.
Han sitter i möte i tron att han ska intervjuas först dagen därpå. Nu löser det sig dock och efter bara några minuter kommer han körande i sin permobil. Vid 46 års ålder och med nästan 20 års erfarenhet av att leva med MS har Rikard lärt sig att lyssna till sin kropp och ta det lugnare. Han lever mer i nuet och undviker att skjuta upp saker på framtiden. Men att komma för sent ogillar han. Dessutom hade han planerat att ha en snygg vit skjorta på sig. Även om Rikard tar det lugnare nu så har han alltid varit en högpresterande, tävlingsinriktad och ytterst aktiv person.
-”Stressad” skulle kanske mina barn säga, ler Rikard.
När sjukdomen bröt ut var han 28 år och skrev på sitt examensarbete som marknadsekonom på IHM, arbetade heltid som säljare, idrottade flera dagar i veckan, hade nyligen blivit pappa för andra gången och hade ett stort socialt umgänge.
-Jag kände mig otroligt frustrerad för att jag inte lyckades prestera på topp som tidigare, men det fick mig inte att sakta ner på tempot, i stället körde jag på ännu mer.
Vi tar en sväng till hälsokostbutiken i Huddinge centrum och fortsätter sedan till kontoret. Med tanke på att Rikard är VD för 14 butiker runt om i Storstockholm så har han ett anspråkslöst kontor. På väggarna hänger affischer från en gammal kampanj. Företaget startades av hans far och två äldre systrar 1986 efter att den extremt tävlingsinriktade fadern fått stryk i en tennismatch av en äldre bekant. ”Hur kan du springa så snabbt?”, undrade Rikards pappa. ”Jag äter hälsokost”, blev svaret. Pappa Peter blev eld och lågor, sa upp sig från jobbet i byggbranschen, började äta sesamfrön och avocado och startade Huddinges första hälsokostbutik. Resten är historia. Men till saken hör att Rikard är väldigt lik sin far. Lika tävlingsinriktad, lika dålig på att förlora och samma grundmurade självförtroende. Sitt glada humör har de också gemensamt.
-Mitt självförtroende kommer från mamma, säger Rikard lite överraskande. Hon tyckte att allt var bra med mig och mina systrar.
Men var kom din pappas självförtroende ifrån?
-Min farmor var likadan. Min mamma hade henne som förebild när det gällde att ingjuta självförtroende i oss barn.
Rikard minns sin barndom som trygg och kärleksfull och sig själv som trygg, glad och orädd. När han började förskolan vid fem års ålder varnade fröken hans mamma att de andra barnen kunde vara elaka mot veka barn. När mamma gick började han grina. Men i stället för att bli retad så ställde sig de andra barnen omkring honom och tröstade.
-Jag skämdes inte för att jag blev ledsen och därför tyckte de nog jag var cool som vågade visa mina känslor.
I skolan var det likadant. Rikard hade lätt att få vänner och tvekade inte att ta mobbade barn i försvar. Glädjen, tryggheten och självförtroendet har följt Rikard genom livet trots att sjukdomen inneburit att han gått från ett ovanligt aktivt och sportfokuserat liv till ett med käpp och så småningom rullstol.
-Visst var jag i chock när jag fått MS-beskedet av läkaren och jag minns fortfarande de där stegen, hur jag liksom uppifrån ser mig själv gå ut genom sjukhuskorridoren.
-Är det dödligt, var min första fråga.
-Nej, sa läkaren. Du ska bara se till att ta det lugnt.
I efterhand har Rikard förstått att han inte borde ha tagit det rådet så bokstavligt. Han slutade motionera helt under några år och blev snabbt sämre. Men sedan fick han bättre råd och sedan dess tränar han ofta men lite. Han ser också till att äta nyttigt och regelbundet och att få ordentligt med sömn.
-Sju timmar och 45 minuter är idealet! Men jag sover dåligt i perioder. Folk brukar säga att jag aldrig klagar. Men då har de inte träffat mig när jag sovit dåligt, säger Rikard och skrattar.
Att Rikards livsglädje hållit sig anser han beror på att han haft en enorm tur.
- Jag är omgiven av människor som bryr sig om mig och har hela tiden fått höra hur duktig och stark jag är. Mitt arbete påverkas inte av min sjukdom och jag har aldrig behövt känna någon ekonomisk oro.
En tragisk händelse några år innan han fick diagnosen hade också gjort att Rikard fått nytt perspektiv på livet.
-Jag förlorade en av mina närmaste vänner i en fallskärmsolycka. Det var den första svåra smällen i mitt liv. Jag insåg att jag inte var odödlig.
Kanske var det därför han inte bröt ihop, funderar han.
-Jag skulle ju få leva och se mina barn växa upp, jag skulle inte dö. Däremot fick jag trösta min dåvarande fru och mina föräldrar som blev otroligt ledsna.
Visst fanns det drömmar som gick förlorade, som att aldrig kunna spela fotboll med sonen Calle eller segla med dottern Hanna. Men Rikard väljer att se till allt han faktiskt kan göra. Tidigare i år fick han utmärkelsen ”Bästa företagare i Huddinge” och han lever ett fortsatt rikt liv med träning och umgänge.
-Så varför skulle jag inte vara glad?
Text & Bilder: Anna Rehnberg
Biogen-03530 oktober 2022
Senast uppdaterad: 2022-10-19
När Caj Selvin var 27 år drabbades han av en halvsides förlamning. Han sökte vård och läkaren menade att han fått ett virus på balansnerven.
37 år med MS, ständig värk från en tidigare ryggskada och migrän. För Lena Fryxell har envisheten varit en stor hjälp.
Han väntade åtta år med att berätta öppet om sin sjukdom.
Mitt i ett aktivt liv med framgångsrika affärer, resor, segling, löpning och squash slog diagnosen ned som en bomb.
Lisa 41 år berättar om vägen från singellivet till familjelivet. Om resan från att först inte vilja ha barn, till att längta efter barn men att då inte kunna bli gravid.
Tolv år med MS hindrar inte Martina Olofsson från att hela tiden testa nya saker.
Lisa är 40 år och bor i Bromma utanför Stockholm. Hon jobbar som HR-assistent om dagarna och hennes stora fritidsintresse är att sjunga i en pop- och schlagerkör där hon är sopran.
Jenny Silfverberg är 40 år, bor i Enhörna och har tre barn. Hon har tidigare arbetat på ett läkemedelsbolag men har nu bytt...
En gård, ett äktenskap, tre barn och så ja, en MS-diagnos.
Genom priset ”Årets arbetsgivare” lyfter MS-fonden varje år fram arbetsgivare som arbetar föredömligt med anställda som har MS.
En leverantör sa en gång, Rikard, jag tänker inte på att du är sjuk trots att du sitter i rullstol. Det är den finaste komplimangen jag någonsin fått."
Vad ska man tänka på när man söker jobb och har MS? Ska man berätta för chefen på intervjun eller inte?
Malins ögon lyser av energi och livslust, men den historia hon berättar om hur MS har påverkat henne och hennes liv, säger något helt annat.
Under en fjälledarutbildning på väg mot Sylarna i vinande snöstorm sinade orken och styrseln i ben och armar.
”Nämen Malin, jaha, så du ska ta dig upp på Kilimanjaro? Det kan väl inte vara bra? Hur ska det gå med din MS?”
Från frisk till MS-diagnos och rollator på något år, men så vände det igen och idag springer Bo König en mil ett par gånger i veckan.
Det här är historien om hur Helena hittade sin passion när hon var som allra sjukast i sin MS.
Hon har lockig page, blåa osminkade ögon och starka, solbrända armar.
Med stolthet i blicken, klackstamp och rytmiska handklapp rör sig Ingegerd Moberg över dansgolvet.
Hans Sjöberg teaterregissör, manusförfattare och konstnärlig ledare för Teater Kattma.
Coachen och personliga tränaren, Jenny Ström berättar hur hon var jätteduktig på att hjälpa andra men kass på att hjälpa sig själv när hon behövde det som mest.
- Det är inte synd om mig för att jag sitter i rullstol, för om jag inte hade haft rullen till hjälp, då hade jag fått släpa mig fram och nöta hål i jeansen.
När Sofia Norgren fick diagnosen multipel skleros, MS drabbades hon av en bottenlös sorg.
Det finns verkligen inget positivt med MS. Men om man måste se det från den positiva sidan, så gav den mig viljan att bli stark som en björn. Den viljan hade inte kommit utan sjukdomen.
Mathias Ringblom berättar om sin MS-resa och om allt han inte hade gjort om han vetat att han hade MS.